Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: cocacola
« skrivet: 27 augusti 2015, 23:41:56 »

4* 24 är 96 kwh . så det är vad kostnaden är för att få dom 288 kwh gratis ur borrhålet
vid 24 timmars drift på kompressorn  sammanlagt ger du fastigheten 384 kwh .
cc
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 27 augusti 2015, 23:34:34 »

på en 16 kw vp får du ta bort ca 4 kw, Du hämtar ca 12 kw ifrån borrhålen

Tack! Är det så att dessa 4 kW också genererar värme, alltså att upptaget från borrhålet är 12 kW, 288 kWh,  och drivenergi 4 kW, 88 kWh, tillsammans ger motsvarande 376 kWh värme?
Skrivet av: cocacola
« skrivet: 27 augusti 2015, 22:49:18 »

på en 16 kw vp får du ta bort ca 4 kw, Du hämtar ca 12 kw ifrån borrhålen
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 27 augusti 2015, 22:46:30 »

Du får räkna bort energin som kommer från elen så en 8 kw vp tar ca 6 kw per timme ur borran när den går dygnet beroende på framledning.

Är det alltid ungefär 2 kw man räknar bort? Så max på en 1255-16 är ungefär 14 kW = 14 * 24 = 336 kWh per dygn förutsatt ingen varmvatten produktion?
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 27 augusti 2015, 21:58:54 »

Du får räkna bort energin som kommer från elen så en 8 kw vp tar ca 6 kw per timme ur borran när den går dygnet beroende på framledning.
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 27 augusti 2015, 21:49:57 »

En annan sak angående maxeffekt:

Vad är t ex max antal kWh en 1245-8 kan dra ur ett 210 m hål under en dag? Är det så enkelt som att ta effekten 8 kW och multiplicera med 24 h (förutsatt att energin i hålet räcker)?
Skrivet av: SUNE73
« skrivet: 27 augusti 2015, 13:10:23 »

Hej igen!

Begärde in ytterligare en offert, på en Nibe 1255-16. Hade inte tänkt göra det eftersom den verkade vara så dyr. Samma firma som offererat 1245-8 till mig enligt ovan. Dem tyckte 1255:an var onödig till mitt hus. Men var inga problem med att få en uppdaterad offert även om de tyckte att jag överskattat energibehovet, satte det till 35 000 kWh inkl. vv, exkl hh-el, då jag kollat i ett gammalt mäklarprospekt för vårt hus från 2004 då elförbrukningen (med samma elpanna som nu), var satt till 40 500 kWh med helt uppvärmt hus inkl. källare. En person i hushållet, vet dock ej hur de kom fram till förbrukningen.

Så nu ett litet dilemma.

Har i princip helt spolat 1245-8, IVT C11.

Offerter som är intressanta är nu (efter ROT-avdrag):

Daikin, 210 m = 136 tkr + 3 tkr i lite extra rördragning som jag begärt = 139 tkr (dock 40% i ROT här, kanske lite tveksamt)
Nibe 1255-16, 210 m = 142,5 tkr (behöver ej betala för extra rördragning verkar det som) (korrekt ROT-avdrag om 35% av totpris)

Niben kommer nog öka någon/några tusenlappar för de tar extra för borrning i natursten, har procentad yttervägg. Ska begära pris på det.

Jag lutar något mer åt Niben, lite pga av deras service som jag aldrig läst något dåligt om. Plus att Niben har bra app, kan uppdatera mjukvaran själv (?), är något vassare prestandamässigt än Daikin, något lägre ljudnivå. Dock fulare installation. Det finns en liten, liten, mikroskopiskt liten chans att jag kommer bygga en pool i framtiden och kan då använda 1255:an, inte Daikin.

Installatörerna är likvärdiga. Inte mitt förstaval (det var IVT-firman) men förmodligen helt OK.

Vad säger ni?

Enligt min erfarenhet tycker jag du ska välja Nibe 1255 4-16. Har en själv  tummenupp
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 27 augusti 2015, 13:06:08 »

Nog måste väl Daikin kunna värma en pool  Sc:,h

Har ingen officiell uppgift om detta men i flera andra trådar nämns att Daikin inte har poolstyrning.
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 27 augusti 2015, 12:52:13 »

Nog måste väl Daikin kunna värma en pool  Sc:,h
Skrivet av: Daikin_
« skrivet: 27 augusti 2015, 12:00:09 »

Hej igen!

Begärde in ytterligare en offert, på en Nibe 1255-16. Hade inte tänkt göra det eftersom den verkade vara så dyr. Samma firma som offererat 1245-8 till mig enligt ovan. Dem tyckte 1255:an var onödig till mitt hus. Men var inga problem med att få en uppdaterad offert även om de tyckte att jag överskattat energibehovet, satte det till 35 000 kWh inkl. vv, exkl hh-el, då jag kollat i ett gammalt mäklarprospekt för vårt hus från 2004 då elförbrukningen (med samma elpanna som nu), var satt till 40 500 kWh med helt uppvärmt hus inkl. källare. En person i hushållet, vet dock ej hur de kom fram till förbrukningen.

Så nu ett litet dilemma.

Har i princip helt spolat 1245-8, IVT C11.

Offerter som är intressanta är nu (efter ROT-avdrag):

Daikin, 210 m = 136 tkr + 3 tkr i lite extra rördragning som jag begärt = 139 tkr (dock 40% i ROT här, kanske lite tveksamt)
Nibe 1255-16, 210 m = 142,5 tkr (behöver ej betala för extra rördragning verkar det som) (korrekt ROT-avdrag om 35% av totpris)

Niben kommer nog öka någon/några tusenlappar för de tar extra för borrning i natursten, har procentad yttervägg. Ska begära pris på det.

Jag lutar något mer åt Niben, lite pga av deras service som jag aldrig läst något dåligt om. Plus att Niben har bra app, kan uppdatera mjukvaran själv (?), är något vassare prestandamässigt än Daikin, något lägre ljudnivå. Dock fulare installation. Det finns en liten, liten, mikroskopiskt liten chans att jag kommer bygga en pool i framtiden och kan då använda 1255:an, inte Daikin.

Installatörerna är likvärdiga. Inte mitt förstaval (det var IVT-firman) men förmodligen helt OK.

Vad säger ni?

Din analys ser riktig ut. Dock så skulle jag begära in en till offert på Daikinmaskinen, det ser lite högt ut (utan att ha sett förutsättningarna)

/D
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 27 augusti 2015, 11:27:02 »

Hej igen!

Begärde in ytterligare en offert, på en Nibe 1255-16. Hade inte tänkt göra det eftersom den verkade vara så dyr. Samma firma som offererat 1245-8 till mig enligt ovan. Dem tyckte 1255:an var onödig till mitt hus. Men var inga problem med att få en uppdaterad offert även om de tyckte att jag överskattat energibehovet, satte det till 35 000 kWh inkl. vv, exkl hh-el, då jag kollat i ett gammalt mäklarprospekt för vårt hus från 2004 då elförbrukningen (med samma elpanna som nu), var satt till 40 500 kWh med helt uppvärmt hus inkl. källare. En person i hushållet, vet dock ej hur de kom fram till förbrukningen.

Så nu ett litet dilemma.

Har i princip helt spolat 1245-8, IVT C11.

Offerter som är intressanta är nu (efter ROT-avdrag):

Daikin, 210 m = 136 tkr + 3 tkr i lite extra rördragning som jag begärt = 139 tkr (dock 40% i ROT här, kanske lite tveksamt)
Nibe 1255-16, 210 m = 142,5 tkr (behöver ej betala för extra rördragning verkar det som) (korrekt ROT-avdrag om 35% av totpris)

Niben kommer nog öka någon/några tusenlappar för de tar extra för borrning i natursten, har procentad yttervägg. Ska begära pris på det.

Jag lutar något mer åt Niben, lite pga av deras service som jag aldrig läst något dåligt om. Plus att Niben har bra app, kan uppdatera mjukvaran själv (?), är något vassare prestandamässigt än Daikin, något lägre ljudnivå. Dock fulare installation. Det finns en liten, liten, mikroskopiskt liten chans att jag kommer bygga en pool i framtiden och kan då använda 1255:an, inte Daikin.

Installatörerna är likvärdiga. Inte mitt förstaval (det var IVT-firman) men förmodligen helt OK.

Vad säger ni?
Skrivet av: Daikin_
« skrivet: 24 augusti 2015, 10:10:49 »

Tja beror ju lite på när en fika ligger i tiden,,, det är ju inte nästgårds direkt. Är du ute på vägen nåt inom kort?

/C

Ja, du ser själv hur ofta jag är I dina krokar....
Kanske batter vi skickar ut en servicekille så får vi bort ditt sus primärt och sedan så kommer jag på en fika när jag väl är inom 10 mils radie.
/D
Skrivet av: froskog
« skrivet: 24 augusti 2015, 09:33:17 »

Dessa susningar drabbar inte dagens ägare, ändrat I programvaran.
Vill herr Froskog ha detta åtgärdat bums så skickar jag en servicekille som programmerar om enheten åt herren ! Sedan kan jag komma och fika när jag har vägarna förbi I alla fall.

/D

Tja beror ju lite på när en fika ligger i tiden,,, det är ju inte nästgårds direkt. Är du ute på vägen nåt inom kort?

/C 
Skrivet av: Daikin_
« skrivet: 24 augusti 2015, 09:26:20 »

Har heller inga knäppningar i mitt system men susa i rören kan det göra på vissa ställen. Oftast är det väl sådant man tänker på inledningsvis i chocken efter att man hostat upp 120-150 lakan.

/C
Dessa susningar drabbar inte dagens ägare, ändrat I programvaran.
Vill herr Froskog ha detta åtgärdat bums så skickar jag en servicekille som programmerar om enheten åt herren ! Sedan kan jag komma och fika när jag har vägarna förbi I alla fall.

/D
Skrivet av: froskog
« skrivet: 24 augusti 2015, 09:20:21 »

Har heller inga knäppningar i mitt system men susa i rören kan det göra på vissa ställen. Oftast är det väl sådant man tänker på inledningsvis i chocken efter att man hostat upp 120-150 lakan.

/C
Skrivet av: Daikin_
« skrivet: 24 augusti 2015, 08:24:14 »

Vi har integrerat 2 egenskaper I maskinen vad gäller VV laddning samt övergång till hus.

VV laddning: cirk pump stoppar och kompressor varvar upp, vattnet I växlaren värms upp ordentligt, sedan startar cirk pump och matar på mot laddslingan.
På detta sätt undviks kraftig nedkylning av returvattnet och kompressorn kan stega på snabbare.

Vad gäller knäppningsförfarandet så vill jag inte gå in på detta I detalj men det innefattar ett kompressorstop bl.a.

Knäppningar I systemet uppstår när det är ett stort delta mellan vattnet I maskinen och vattnet I radiatorkrets. Till detta skall även hastigheten på det utgående vattnet I värmebäraren räknas in.

Ett sätt att få ner knäppningarna är att reducera skillnaden I temperaturerna ovan. Ett sätt är att gå på med max effekt vid VV laddning så att det blir snabbt varmt och på så sätt hinner inte det ske en speciellt stor nedkylning av radiatorkretsen.
Därför menar jag hela tiden att ju mindre maskin man egentligen behöver desto större nytta av en inverter med bra effekt då en "liten" maskin på 6-8 kW inte har så mycket pulver vid VV laddning och då ökar risken för antingen knäppningar I kretsen alternativt dålig VV comfort.

Mvh
Daikin
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 24 augusti 2015, 07:36:59 »

Om man vill vara 100% säker på att inte få knäppningar i radiatorerna så är det en shuntad lösning man skall satsa på. Nackdelen med shunt är sämre verkningsgrad.
Mig veterligen så är vi ensamma bland tillverkarna av maskiner med växelventil att ha en algoritm som minimerar risken för knäppningar i radiatorkretsen. Funktionen beskriver vi inte i detalj men smurfen är inne på rätt spår.

Häls
D

Kanske funkar det så att om CP stannar och växelventilen ställer om mot radiatorerna så gör tempskillnaden att det blir en långsam självcirkulation först som till en viss del blandar ut det varma vattnet med det svalare som står i rören?
Det borde kunna funka, ju större tempskillnad, ju större risk för knäppningar, men ju bättre funkar självcirkulationen.  Sc:,h
Skrivet av: Daikin_
« skrivet: 23 augusti 2015, 22:20:30 »

Om man vill vara 100% säker på att inte få knäppningar i radiatorerna så är det en shuntad lösning man skall satsa på. Nackdelen med shunt är sämre verkningsgrad.
Mig veterligen så är vi ensamma bland tillverkarna av maskiner med växelventil att ha en algoritm som minimerar risken för knäppningar i radiatorkretsen. Funktionen beskriver vi inte i detalj men smurfen är inne på rätt spår.

Häls
D
Skrivet av: Panaz
« skrivet: 23 augusti 2015, 22:13:12 »

Har en Daikin Vp. och jag har aldrig några knäppningar i radiatorerna.
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 23 augusti 2015, 21:51:39 »

Kanske är så den funkar kommer inte ihåg och tror det var lite hemligt också.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 23 augusti 2015, 21:35:50 »

Intressant, men jag är lite skeptisk på grund av att på sommaren så ställer jag min värmepump i sommarläge.
Tempgivaren på VB-fram sitter så till att den mäter temperaturen på slingan mellan kompressor/VVB.
Den brukar sällan hinna sjunka under 40 °C trots att vattnet i slingan står still mellan VV-laddningarna.

Det som skulle kunna funka är om CP drog ner till min-fart då den växlar tillbaka, gissar att om temperaturförändringen går tillräckligt långsamt så knäpper det mindre. :-\
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 23 augusti 2015, 21:30:39 »

Har för mig att Daikin har nån lösning där dom låter vp stoppa efter vv beredning och låter vattnet kallna en stund innan växelventilen slår om vet inte om det funkar men lite fler starter blir det i alla fall vilket inte lär göra nått på en inverter med låg min effekt.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 23 augusti 2015, 21:15:08 »

Tack! Hos Daikin står det: "Effektiv
varmvattenproduktion
Den inbyggda varmvattenberedaren är på 180 liter.
Tack vare tekniken med slingtank, och att värmepumpen
utnyttjar överkapaciteten i kompressorns effekt, produceras
tappvarmvatten mycket snabbt och effektivt. Daikins
teknik innebär också att risken för knäppningar i
elementen elimineras."

Ligger det något i det eller är det bara snack?

Tyvärr, är det bara snack.
Det är i princip bara värmepumpar med shunt, som CTC, som inte skickar ut en skvätt hett vatten i radiatorrören efter en VV-laddning.
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 23 augusti 2015, 20:03:30 »

Problemet med "knäppningar" uppkommer i första han när VP växlar från att göra varmvatten till att göra värme och den första "skvätten" vatten som kommer ut i systemet är det som har värmt varmvattnet och därför är mycket varmare än det avsvalnade vattnet som finns i värmesystemet. Och i det hänseendet är det ingen skillnad på inverter och ON/OFF.

Tack! Hos Daikin står det: "Effektiv
varmvattenproduktion
Den inbyggda varmvattenberedaren är på 180 liter.
Tack vare tekniken med slingtank, och att värmepumpen
utnyttjar överkapaciteten i kompressorns effekt, produceras
tappvarmvatten mycket snabbt och effektivt. Daikins
teknik innebär också att risken för knäppningar i
elementen elimineras."

Ligger det något i det eller är det bara snack?
Skrivet av: svenske kocken
« skrivet: 23 augusti 2015, 19:54:06 »

Problemet med "knäppningar" uppkommer i första han när VP växlar från att göra varmvatten till att göra värme och den första "skvätten" vatten som kommer ut i systemet är det som har värmt varmvattnet och därför är mycket varmare än det avsvalnade vattnet som finns i värmesystemet. Och i det hänseendet är det ingen skillnad på inverter och ON/OFF.
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 23 augusti 2015, 19:28:31 »

Jag har läst lite om knäppningar i rören som folk verkar drabbas av alla märken (?). Borde inte detta vara en fördel med en inverter då man borde kunna ställa in att värma upp vattnet lite långsammare, om det är det som är problemet med temperaturskillnaderna?
Skrivet av: svenske kocken
« skrivet: 21 augusti 2015, 22:39:28 »

Även den egna anläggningen kan spela roll men inte primärt.
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 21 augusti 2015, 22:19:39 »

Avstånd till transformator, nätägarens grovlek på matande ledningar (låg och högspänning), nätägarens transformator, nätets belastning är väl det som har största påverkan.

Aha, så det har inget att göra med elen i det egna huset?
Skrivet av: svenske kocken
« skrivet: 21 augusti 2015, 20:18:44 »

Avstånd till transformator, nätägarens grovlek på matande ledningar (låg och högspänning), nätägarens transformator, nätets belastning är väl det som har största påverkan.
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 21 augusti 2015, 20:09:56 »

Blinkande lampor vid start har inget med säkringar att göra utan hänger samman med det matande nätet. Är nätet "svagt" blinkar det vid lite större laster som kopplas in är nätet "starkt" syns inget när samma "apparat" kopplas in.

Vad avgör om nätet är svagt resp. starkt?
Skrivet av: Håkke
« skrivet: 21 augusti 2015, 19:57:03 »

Läste nåt om att de moderna LED lamporna har en liten buffert via nån elektrolytkondning så de skall enligt den notisen inte blinka. Man ser också att LED lamporna lyser nån sekund efter man slagit av strömbrytaren.

Skrivet av: svenske kocken
« skrivet: 21 augusti 2015, 19:01:01 »

Blinkande lampor vid start har inget med säkringar att göra utan hänger samman med det matande nätet. Är nätet "svagt" blinkar det vid lite större laster som kopplas in är nätet "starkt" syns inget när samma "apparat" kopplas in.
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 21 augusti 2015, 18:27:35 »

Titta på tabellen på sidan 7:
http://www.ifoelectric.com/eng/pdf/Ifo_D-sak_TD.pdf
En 16A "trög" diazed klarar 85A i 0,5 sekunder.
Jag tror inte att startströmmen är avgörande. Eltillskottet kopplas ju dessutom in efter kompressorn.

Tack för inlägget!

Jag kan lika lite om detta som allt annat rörande vp. Det enda jag har läst är att folk med låg huvudsäkring haft problem med blinkande lampor (läs: de som gjort inlägg på t ex byggahus) vid kompressorstart på en IVT. I samma andetag har man nämnt att mjukstart råder bot på detta. Jag personligen skulle bli galen om jag hade blinkande lampor varje gång kompressorn startade även om jag bara märkte det en gång om dagen.
Skrivet av: Olle61
« skrivet: 21 augusti 2015, 18:14:12 »

Titta på tabellen på sidan 7:
http://www.ifoelectric.com/eng/pdf/Ifo_D-sak_TD.pdf
En 16A "trög" diazed klarar 85A i 0,5 sekunder.
Jag tror inte att startströmmen är avgörande. Eltillskottet kopplas ju dessutom in efter kompressorn.
Skrivet av: froskog
« skrivet: 21 augusti 2015, 17:03:45 »

Jag har 16A huvudsäkring till vår gamla 8kW IVT. Den motsvara väl en 9:a idag på grund av att man räknade annorlunda med temperaturen på VB? Jag har aldrig bytt en huvudsäkring på de 10 år som vi bott här. Vi har dock ingen bastu igång.

Jag fattar inte riktigt varför IVT skulle ha behov av större säkringar. Mjukstarten har väl inte med säkringarna att göra?

Utan att veta vilka maskiner som har vad så drar väl mjukstarten mindre ström i uppstartsögonblicket och en säkring tål ju viss överlast under en viss tid.

/C
Skrivet av: Olle61
« skrivet: 21 augusti 2015, 14:44:00 »

Jag har 16A huvudsäkring till vår gamla 8kW IVT. Den motsvara väl en 9:a idag på grund av att man räknade annorlunda med temperaturen på VB? Jag har aldrig bytt en huvudsäkring på de 10 år som vi bott här. Vi har dock ingen bastu igång.

Jag fattar inte riktigt varför IVT skulle ha behov av större säkringar. Mjukstarten har väl inte med säkringarna att göra?
Skrivet av: cocacola
« skrivet: 21 augusti 2015, 14:38:28 »

Det finns ingen nackdelar med en
Borra som dim för 30 watt eller
Mindre .
Cc
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 21 augusti 2015, 14:22:30 »

Hej Smurfen,

Följande steg:

1. elpatronens andra steg spärras
2. elpatronens första steg spärras
3. kompressorns frekvens reduceras
4. kompressorn stoppas.
Det är ordningsföljden för effektbegränsningen.

/D
Låter som en bra effekt vakt  tummenupp då bör det inte vara några problem att ha 16 Ampere som huvud säkring.
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 21 augusti 2015, 13:33:21 »

Att borra 40 m till ger dig en årsbesparing om 200 sek mer.
Enligt schablon borde det efter rot innebära ca 7500 sek I merkostnad att borra detta.
Skulle det kosta 6500 så har du en återbetalningstid om 32 år om du har ett räntefritt lån.

/D

Låter som bättre än vissa aktieaffärer jag gjort  tummenupp

Skämt åsido. Men samtidigt har jag ju borrhålet som reservkraft om jag skulle behöva mer någon gång i framtiden, då tycker jag ca 7 tkr är lite att betala. Förutsatt att det inte skulle vara något negativt att borra "för djupt"?
Skrivet av: Daikin_
« skrivet: 21 augusti 2015, 13:27:40 »

Att borra 40 m till ger dig en årsbesparing om 200 sek mer.
Enligt schablon borde det efter rot innebära ca 7500 sek I merkostnad att borra detta.
Skulle det kosta 6500 så har du en återbetalningstid om 32 år om du har ett räntefritt lån.

/D
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 21 augusti 2015, 13:20:19 »

Vad grymma ni är! Tack så otroligt mycket! Hoppas det hjälper andra också! :)

Då förstår jag att det kanske inte är jättelönt att borra längre än 170 m i mitt fall? Om vi bortser från kostnaden, antar att det skulle kosta 6 500 kr efter ROT-avdrag att borra 40 meter extra till 210 m, finns det några positiva/negativa effekter att borra till 210 m? Håller borran längre? Något negativt för pumpen om det är för djupt?

Om det inte har några negativa effekter kan jag tänka mig borra lite till. Vem vet? Jag kanske bygger ett fristående garage som jag vill värma upp (halvtroligt). Jag kanske anlägger en pool (mer otroligt men finns som en möjlighet).
Skrivet av: Daikin_
« skrivet: 21 augusti 2015, 11:29:48 »

om vi tittar på DUT (-18,8C I Sthlm) och tittar på det som kallas kall zon enligt EN för SCOP beräkning (Helsingfors) så har vi endast strax under 40 timmar på ett år som det är kallare än -18.
Det är inte ens 1 % av total driftstid.
Jag skulle inte lägga massa pengar på att dimensionera kring denna punkt. (borrdjupet)
Sedan att det blir en högre temperatur under hela året är rätt men besparingen ökar inte I proportion till den ökade borrhålskostnaden.
Utöver detta så blir brine ganska varm på våren och det leder till en hög mineffekt.

/D

edit: glömde bifoga temptabell
Skrivet av: cocacola
« skrivet: 21 augusti 2015, 09:58:54 »

Räkne fel händer :) ( jag skyller på att jag fortfarande är blodfattig  :'( )

och det jag hänvisade till var schabloner .

Nu sitter jag vid en dator där mitt beräkningsprogram fungerar .
väljer jag en  g3 10kw 55-45 i systemet  kopplat för buffert  och förbrukningen är på 30 000 kwh  ( Då nollar jag egenuppvärmningen som är räknad till ca 4500 kwh )
 Säger mitt program  högsta KB temp +9°  Vid DUT -18°  0° på inkommande  Det belastas med 29,7 Watt per m  tummenupp
medeltempen vid +6,7 ute...  Det är nu vi har en riktigt hög temp på KB efter som den stått still i ca 3 timmar innan nästa start kommer . Det buffrade systemet gör att man går tätt runt börvärdena för att hålla ner kondenseringen  samtidigt som tanken fylls och den kurvan man ställer in kan bli lite lägre då genomsnitts tempen under intergral beräkningen blir jämnare , 
Många av dom system som jag gjort om genom åren har fått dessa effekter att när man loggar dom ser det nästan ut som om det vore shunt i dom .
Års scop enligt program  3,96   
Det brukar bli lite bättre  :)  en va programmet säger ,,, men det får man ta som en bonus
Med vänlig hälsning
CC

Tar jag med egen uppvärmningen i beräkningen  blir scop 4,04   Lägsta KB temp +0,8°   

Ändrar jag till 166 m -2,2 vid DUT  3,83 i scop
Mitt personliga tycke är att jag gärna ser att KB in är 0° vid den temp som är jobbigast för värmepumpen att tillverka ,
Skrivet av: Daikin_
« skrivet: 21 augusti 2015, 09:06:31 »

Ibland gäller det att få vp-rävarna att drabba samman för att få ut mycket info som möjligt!  ;)

/C

Bosse (Coca Cola) är mycket duktig och jag har all respekt för honom men det blev något räknefel I detta fallet.
/D
Skrivet av: Daikin_
« skrivet: 21 augusti 2015, 09:05:11 »

Coca Cola:

Jag ifrågasätter inte ditt påstående om 140 kWh/m och år I energyuttag är rimligt eller ej, jag tycker det är ok.
Det jag syftade på var räknefelet du gjorde.
Ett uttag om 140 kWh/m/år ger en avgiven energi vid 220 m om:
140*220*1,25= 38500 kWh
TS hade 30.000 kWh I sitt hus.
Du missade att lägga till eleffekten till kyleffekten från värmepumpen.

Nu framkommer det att han har kvartsit I sin grund vilket ger helt andra förutsättningar ! Lambda = 6
170 m. i det här fallet kommer att ge en mycket bra besparing.
/Daikin
Skrivet av: froskog
« skrivet: 21 augusti 2015, 08:24:30 »

Tack för alla svar hittills! Mycket intressant! :)

Här är min berggrund enligt SGU:

Litologi: Metagråvacka, glimmerskiffer, grafit- och / eller sulfidförande skiffer, paragnejs, migmatit, kvartsit, amfibolit (ca 1,96 - 1,87 miljarder år)

tekt_enhet: Sveokokarelska orogenen

underenhet: Paleoproterozoiska bergarter 1,96 - 1,75 miljarder år

Ibland gäller det att få vp-rävarna att drabba samman för att få ut mycket info som möjligt!  ;)

/C
Skrivet av: froskog
« skrivet: 21 augusti 2015, 08:21:47 »

Det jag beskrev är tumregler många andvänder sig av.
Riktvärde på möjlig uttagen energi för ett bergvärmehål[redigera | redigera wikitext]

Som riktvärde för ett bergvärmehål med 140 mm (5,5 tum) diameter går det att ta ut maximalt cirka 140 kWh per meter vattenförande borrhål och år. Räknat i effekt (W) handlar det om ett maximalt effektuttag kortvarigt på cirka 50 W per meter vattenförande borrhål, det vill säga inte mycket mer än en 50 W glödlampa.

Genom borrhålets vattenförande längd och tiden kan man dock utvinna ansenliga mängder värmeenergi under ett år. Grundvattnet i Sverige ligger i snitt på ett djup av 10 m under marknivå och neråt. Med ett borrhål på 200 m kan man därför räkna med att det aktiva borrhålsdjupet uppgår till cirka 190 m. Möjlig uttagen energi i form av värmeenergi per år för ett borrhål med 140 mm diameter blir då:
Borrhålsdiameter = 140 mm (5,5")
Maximal uttagen energi per meter hål och år = 140 kWh
Borrhålsdjup 200 m. Effektivt vattenförande håldjup = 190 m
Möjlig uttagen värmeenergi = 190 m x 140 kWh = 26 600 kWh.

Med 2 borrhål på 200 m kan man därför ta ut 53 200 kWh i form av värmeenergi och så vidare. Om man projekterar anläggningen för fler än ett borrhål måste dock avståndet mellan parallella borrhål uppgå till minst 20 m för att inte få för stor genomsnittlig tempertursänkning på grundvattnet i området och avståndet till nästa fastighetstomt ska enligt nuvarande lag uppgå till minst 10 m. Anläggningar där det krävs många bergvärmehål för att få bra bidrag till energiförsörjning kräver därför relativt stora markytor genom avståndskravet på minst 20 m mellan borrhålen. Den el-energi som erfordras för att driva värmepumparna uppgår till cirka 25 % av den energi man får ut i form av värmeenergi vilket reducerar den effektiva energiutvinningen. 1 del inmatad energi i värmepumpens el-motor ger 4 delar utvunnen energi ur grundvattnet

Allt för många dåliga installationer har dryga 50 watt i topp last på hålen
precis som förslaget med 170 m till en 13 kw vp  med en fasighet som har ett behov på dryga 30 000 kwh

ligger du på 35-40 watt på en villa brukar det bli riktigt bra som en toppeffekts dimensionering ,

En noggrann beräkning skall utföras vid en VP installation , 
Jag tittar på vart brytpunkten för vad värme pumpen blir,  det avgör belastningen på borrhålet i effekt räknat
Till en vp med märkeffekt 10 kw  Brukar det hamna på 220 m aktivt  då är brytpunkten vid -5  dryga 45° på
Framledningen i radkrets
då lastas hålet med 32 watt per m ...

så gör jag när jag sitter på kammarn Daikin  :)
cc

Men om pumpen i detta hus kommer att snitta 4-6kw i effekt och enbart gå på 13kw 50 timmar över året när det är -22 ute då (dvs när en 8kw on/off fullt + elpatron), är det fortfarande galet med 170m borra?

/C
Skrivet av: fhsp4m
« skrivet: 21 augusti 2015, 07:48:43 »

Tack för alla svar hittills! Mycket intressant! :)

Här är min berggrund enligt SGU:

Litologi: Metagråvacka, glimmerskiffer, grafit- och / eller sulfidförande skiffer, paragnejs, migmatit, kvartsit, amfibolit (ca 1,96 - 1,87 miljarder år)

tekt_enhet: Sveokokarelska orogenen

underenhet: Paleoproterozoiska bergarter 1,96 - 1,75 miljarder år
Skrivet av: cocacola
« skrivet: 21 augusti 2015, 07:16:25 »

Det jag beskrev är tumregler många andvänder sig av.
Riktvärde på möjlig uttagen energi för ett bergvärmehål[redigera | redigera wikitext]

Som riktvärde för ett bergvärmehål med 140 mm (5,5 tum) diameter går det att ta ut maximalt cirka 140 kWh per meter vattenförande borrhål och år. Räknat i effekt (W) handlar det om ett maximalt effektuttag kortvarigt på cirka 50 W per meter vattenförande borrhål, det vill säga inte mycket mer än en 50 W glödlampa.

Genom borrhålets vattenförande längd och tiden kan man dock utvinna ansenliga mängder värmeenergi under ett år. Grundvattnet i Sverige ligger i snitt på ett djup av 10 m under marknivå och neråt. Med ett borrhål på 200 m kan man därför räkna med att det aktiva borrhålsdjupet uppgår till cirka 190 m. Möjlig uttagen energi i form av värmeenergi per år för ett borrhål med 140 mm diameter blir då:
Borrhålsdiameter = 140 mm (5,5")
Maximal uttagen energi per meter hål och år = 140 kWh
Borrhålsdjup 200 m. Effektivt vattenförande håldjup = 190 m
Möjlig uttagen värmeenergi = 190 m x 140 kWh = 26 600 kWh.

Med 2 borrhål på 200 m kan man därför ta ut 53 200 kWh i form av värmeenergi och så vidare. Om man projekterar anläggningen för fler än ett borrhål måste dock avståndet mellan parallella borrhål uppgå till minst 20 m för att inte få för stor genomsnittlig tempertursänkning på grundvattnet i området och avståndet till nästa fastighetstomt ska enligt nuvarande lag uppgå till minst 10 m. Anläggningar där det krävs många bergvärmehål för att få bra bidrag till energiförsörjning kräver därför relativt stora markytor genom avståndskravet på minst 20 m mellan borrhålen. Den el-energi som erfordras för att driva värmepumparna uppgår till cirka 25 % av den energi man får ut i form av värmeenergi vilket reducerar den effektiva energiutvinningen. 1 del inmatad energi i värmepumpens el-motor ger 4 delar utvunnen energi ur grundvattnet

Allt för många dåliga installationer har dryga 50 watt i topp last på hålen
precis som förslaget med 170 m till en 13 kw vp  med en fasighet som har ett behov på dryga 30 000 kwh

ligger du på 35-40 watt på en villa brukar det bli riktigt bra som en toppeffekts dimensionering ,

En noggrann beräkning skall utföras vid en VP installation , 
Jag tittar på vart brytpunkten för vad värme pumpen blir,  det avgör belastningen på borrhålet i effekt räknat
Till en vp med märkeffekt 10 kw  Brukar det hamna på 220 m aktivt  då är brytpunkten vid -5  dryga 45° på
Framledningen i radkrets
då lastas hålet med 32 watt per m ...

så gör jag när jag sitter på kammarn Daikin  :)
cc
Skrivet av: Daikin_
« skrivet: 21 augusti 2015, 06:26:44 »

Själv så räknade jag med ett effektuttag om 35-40 W/m i granit när jag monterade maskiner.

Det som fångade mitt öga var ditt sätt att räkna på energiuttaget ur hålet

Uttag ur hål (effekt el. energi) är lika med maskinens avgivna effekt (el. energi) minus inmatad effekt (eller energi)
Om kunden har ett behov av 30000 kWh / år av energi och har radiatorer m. 55 C vid DUT då har han ca 3,5-4,0 i SCOP. Med golvvärme kan han ha 4,5-5,0 i SCOP.
Givet det ovan så kommer maskinen m. radiatorer att förbruka 30,000/4=7,500 kWh
Då blir effektuttaget från borrhålet 30,000-7,500=22,500 kW
Om hålet är 220m. så blir lasten 22,500/220 = 102 kWh/m.

Skulle kunden ha golvvärme blir beräkningen 30,000/5=6,000 kWh förbrukning (eleffekt)
Uttaget ur hålet blir då 30,000-6,000=24,000 kWh.
Givet samma djup så ger det 24,000/220= 110 kWh/m.

Då jag inte vet vad för bergart kunden ar på orten kan jag inte uttala mig om borrdjup.

Mvh
Daikin

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser
Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!