Ämne: uppvärmning av växthus 2000m2

[marco]

hej,
 
vi funderar på att köpa en handelsträdgård som använder olja till uppvärmning.
Frågan är nu vad som är en bra att tänka på om vi nu vill byta ut den.
Det måste finnas ett billigare och mer miljövänligt sätt att värma upp den.
 
Vi har räknat ut nu att årsförbrukning ligger på 41kb. ölja det är ett stort växthus
av 1000 m2. och en till av 1000 m2.
 
Jag har läst en del om pellets och bergvärme.
Finns det mögligheter att värma upp växthuset under vintern med
bara bergvärme.
Allt ska vara runt 20 grader varmt.

Intressant är det när man kan använda kylan på sommaren med bergvärme.
 
Tack för svaret,
med vänliga hälsningar
marco

[Carl N]

41 kbm olja motsvarar ca 330 MWh om verkningsgraden är 80%. Då behöver du nog 80 kW värmepump och ca 1600 meter borra.
Men man måste alltid ha möjlighet att spetsa med en annan värmekälla som t ex olja eller el då det är som kallast.

Jag tror att 2 st 40 kW Värmepumpar och 8 st borrhål på 200 meter styck skulle funka. Du behöver även ett antal fläktkonvektorer för att sprida värmen i växthusen. Hur sprids värmen från oljepannan?

Du behöver även 2 ackumulatortankar på minst 1 m3/st för att värmepumparna ska kunna jobba någorlunda bra.

[Gäst 999]

Hallå, det enda altenativet för dig borde vara att elda flis, för du flyttar väl värmen med luft?

[Carl N]

Hallå, det enda altenativet för dig borde vara att elda flis, för du flyttar väl värmen med luft?

Jepp, om pannan värmer luften direkt så håller jag med.

[marco]

tack för svaret!
Nu är det så att värmen flyttas med vattenrör runt hela
växthuset längs väggen. . .
Jag har även tänkt att golvvärme skulle vara en lösning.
Pannan värmer inte luften direkt alltså.
Flis är väldigt billigt nu, men hur ser det ut efter några år?
Bygga om till flis kostar också runt 1 miljon? och tar mycket plats och
är inte det mycket arbetsintensiv?
Bergvärme blir kanske dyrt med 8 borrhål, men kanske lönsamt i längden,
det som förvånar mig är bara att det kanske inte räkar på vintern, med bara
bergvärme. Hur mycket -grader klarar bergvärme?

[Carl N]

Bergvärme klarar i princip hur många minusgrader som hellst, det är andra faktorer som begränsar. Framledningstemp från pannan bör inte överstiga 55 ºC då det är som kallast ute. Om framledningstemp är högre kan detta åtgärdas genom att sätta in extra fläktkonvektorer. Sen brukar man satsa på ca 60-70% effekttäckningsgrad och toppa men annan värmekälla de få dagar då mer värme behövs (energitäckningsgraden brukar då ligga på över 95%). Toppningen kan då göras med el eller olja.

[Roland]

Frågan är om golvvärme är vettigt, det måste vara bra isolering under för att värmen inte skall försvinna ner i marken igen. Är nog vettigast att använda befintligt system.

Hur fungerar det vintertid? Växterna måste ju ha ljus för att kunna växa. Är det en massa kW som tillförs med belysningen då eller hur fungerar det?

8 stycken borrhål, om det blir det, kräver att man tänker till vad gäller placeringen av dem så att de inte tömmer berget på värme. Används de för att kyla under sommaren blir problemet mindre.

[Mr Energi]

Belysningen bör väl inte påverka så mycket då den också lär bli kvar och ha samma effekt även om värmesystemet byts ut.
Golvvärme är väl vettigt men isolera därefter.
Istället för 41 m3 olja kommer det behövas runt 3 m3 att spetsa med om du installerar bergvärme.
Det som krävs är ju lite gräsmatta dock för borrhålen.
En prislapp på en sån historia bör ligga mellan 1-1.5 mille med en besparing på närmare
300 000:- /år beroende på val av pump(ar), kanske ny oljepanna osv.
 

[Roland]

Belysningen bör väl inte påverka så mycket då den också lär bli kvar och ha samma effekt även om värmesystemet byts ut.

Men den kanske gör att maximalt effektbehov för värmepumpen inte kan beräknas från oljeförbrukningen enligt samma regler som gäller för bostäder. Det finns så att säga redan tillsatsvärme under den mörkaste och kallaste perioden av året. Skulle tro att hushållselen som man kan jämföra med har en annan fördelning över året.

[Mr Energi]

Det blir ju som sagt inte samma regler som för ett vanligt hus, ex. sÃ¥ behövs behövs väldigt  lite VV här vilket ger en lite sämre kalkyl men jag fattar nog fortfarande inte helt vad du menar 
Menar du att beroende på ljusstyrkan som kommer in under årets olika månader krävs mer eller mindre hushålls el till belysningen?
Eller menar du att belysningen delvis funkar som tillsatsvärme under kallaste dagarna fast på inte ett exakt likadant sätt som i ett hus?
Dock fanns ju belysningen där innan när 41m3 olja spenderades sÃ¥ tycker nog ändÃ¥ att man kan bortse frÃ¥n belysningen  i den kalkylen
Jag har läsförstÃ¥ende som en 5 Ã¥ring sÃ¥ kan du förklara en gÃ¥ng till 

[T-bird]

http://www.skatteverket.se/blanketterbroschyrer/blankett/info/5088.4.39f16f103821c58f680006832.html
Yrkesmässig växthusodling
För yrkesmässig växthusodling gäller i stort sett samma
regler som för tillverkningsindustrin. Den som förbrukar
bränsle för växthusuppvärmning i yrkesmässig
växthusodling kan dock ansöka om att bli skattebefriad
förbrukare. Leverantören fakturerar då ingen energiskatt
och endast 25 procent av koldioxidskatten direkt.
För att göra det svårare kommer det som står här ovan med i bilden+att en del producenter har i sin reklam att det som odlats i växthuset har värmts med biobränslen vilket ger ett bättre reklamvärde än om det värmts kärnkraftsproducerad el.

[Perpendicular]

Ursäkta en oinsatt men var kommer elkostnaden för en sådan anläggning in?
Tillskott av belysningsvärme diskuteras, men att EN av dessa pumpar kräver 50A säkring med allt vad det medför av eltariff och ökade nätavgifter har ingen berört.

Min enda erfarenhet av en sådan anläggning är ett lastbilsgarage på 600 kvm, byggt 2003, som hade krav att hålla temp över fryspunkten. Där var det inte lönsamt med en vp-anläggning, just pga eltariffen. Det blev en fastbränsleanläggning med flis/pellets.

[Carl N]

Ursäkta en oinsatt men var kommer elkostnaden för en sådan anläggning in?
Tillskott av belysningsvärme diskuteras, men att EN av dessa pumpar kräver 50A säkring med allt vad det medför av eltariff och ökade nätavgifter har ingen berört.

Min enda erfarenhet av en sådan anläggning är ett lastbilsgarage på 600 kvm, byggt 2003, som hade krav att hålla temp över fryspunkten. Där var det inte lönsamt med en vp-anläggning, just pga eltariffen. Det blev en fastbränsleanläggning med flis/pellets.

Tänkte inte pÃ¥ det...  :-[   

[Roland]

Menar du att beroende på ljusstyrkan som kommer in under årets olika månader krävs mer eller mindre hushålls el till belysningen?
Eller menar du att belysningen delvis funkar som tillsatsvärme under kallaste dagarna fast på inte ett exakt likadant sätt som i ett hus?
Dock fanns ju belysningen där innan när 41m3 olja spenderades sÃ¥ tycker nog ändÃ¥ att man kan bortse frÃ¥n belysningen  i den kalkylen
Jag har läsförstÃ¥ende som en 5 Ã¥ring sÃ¥ kan du förklara en gÃ¥ng till 

Det finns tumregler för dimensionering av max värmebehov för villor där man tar hänsyn till att förbrukningen av hushållsel bidrar till husets uppvärmning.

För ett växthus kan man säga att elen till belysningen ger ett tillskott till uppvärmningen som motsvarar hushållselen men värmen från belysningen har säkert inte samma fördelning över året och dygnet som hushållselen i en villa. Det kanske gör att den effekt på värmepumpen som man beräknar utifrån regler som gäller för villor kanske inte ger rätt effekt på en pump som skall användas för att värma ett växthus. Däremot påverkas ju inte värmebehovet över året men det var inte det jag syftade på utan maximala effektbehovet som inte behöver bli det som det skulle vara för ett bostadshus som drog 41 m3 olja per år.

DÃ¥ belysningen, när sÃ¥dan används, verkar kunna vara 50 -100 W/m2 blir det en hel del värme frÃ¥n den.