Skrivet av: Roland
« skrivet: 26 november 2005, 14:39:39 »Intressant läsning
Vi har alltså en bank som lånar ut pengar utan ränta och som dessutom förväntas vänta några decennier innan de får de utan ränta utlånade pengarna återbetalda. Det stämmer inte riktigt med min bild av hur banker fungerar. Det kan fungera för ett enstaka projekt där kostnaderna åtminstone mentalt bokförs på reklamkontot. Rickard verkar också tycka att det är lite tulipanaros över det hela då han konstaterar att banken självklart räknar med att få tillbaka pengarna på sikt.
Håller med. Huset bör öka i pris så mycket att kostnaden för räntor och amorteringar för ökat lånebelopp och den ökade fastighetsskatt som ett högre värde på huset ger är lika med intäkterna från hyran för taket under den tid som motsvarar solcellanläggningens återstående livslängd minus ett "risktillägg", Ekosol kan ju t.ex. gå i konkurs, som varje potentiell köpare av huset bedömer utifrån sina förutsättningar.
Vid värderingen bör man ha i åtanke att värdet inte ligger i att huset genererar el utan att Ekosol betalar en hyra på 5000 kr/år för taket oavsett om det produceras någon el eller ej. Upplägget med att Ekosol äger den producerade elen och hyr taket av husägaren medför att solcellerna i praktiken är frikopplade från husets elförsörjning. Egentligen har husägaren ingen egen produktionsanläggning trots att han har betalat för solcellerna. Han har ett elabonnemang som alla andra och betalar gällande taxa för elen. Sedan betalar Ekosol husägaren för hyra av taket.
Hus utan värmekostnad? Det kostar fortfarande att värma huset. Husägaren har ett elabonnemang och betalar för elen till värmepumpen som vilken husägare som helst. Det är bara det att kostnaden för elen till värmepumpen till beloppet är ungefär densamma som hyresintäkten från solcellerna på taket. För mig, liksom för de flesta andra, är kostnaden för elen till värmepumpen lika stor som arbetsinkomsten för ett antal dagars arbete. Någon som anser sig ha noll uppvärmningskostnad med motiveringen att den kvittas mot arbetsinkomsten?
Uppgradering av kök är går inte att blanda in i detta. Det betalar man med egna pengar. Om teknikintresserade personer för egna pengar skaffar sig solcellstak har de min välsignelse. Det står envar fritt att spendera sina pengar på vilket sätt som helst så länge det inte drabbar omgivningen.
Men i artikeln i Svenska Dagbladet presenterades solcellsprojektet ur ett strikt ekonomiskt perspektiv. Det påpekades till och med att hyresintäkten var skattefri. Undrar om inte Richard citerades där, jag tror knappast att journalisten hade tänkt på det själv. Jag har slängt tidningen så jag kommer inte ihåg exakt.
Jag har svårt att inse att jag har missuppfattat det hela. Jag skrev att det hela måste bygga på ett inflöde av skattepengar vilket är precis vad Richard medger. Att Richard tänker sig att pengarna tar omvägen via husägaren innan de hamnar hos Ekosol ändrar inget i sak. Stödpengar från STEM (1 208 000 kr för de 10 husen i Strängnäsprojektet) är forfarande skattepengar även när ordet placeras inom citationstecken.
Richard går inte in på hur det är möjligt att betala 5000 kr/år för el till ett värde av högst 1500 kr/år vilket är av fundamental betydelse för Ekosols affärsidé. Stödpengar till Strängnäsprojektet ja, men de kommande 30 projekten? Det nämns att det finns de som har förklarat sig villiga att betala 4-8 kr/kWh, men det är något annat än att slanta upp när det blir allvar. Hur skall det administreras utan att kostnaderna per kWh blir skyhöga? 30 projekt kan inte bli el för mer än en eller två miljoner kr/år.
I artikeln i Svenska Dagbladet beskrev journalisten huset som huset utan värmekostnader i och med att solcellerna under ett år producerade lika mycket el som värmepumpen förbrukade. Richard uttalade sig där på ungefär följande sätt: Under sommaren levererar huset el till nätet. Det är som att sätta in pengar på banken. Vintertid tar man ut motsvarande mängd el från banken. Jag skrev då till journalisten att det med tanke på skillnaden i elpris sommar och vinter skulle vara ungefär som att låna en flaska fin Bordeux av någon och lämna tillbaka något billigt blask med motiveringen vin som vin.
En annan intressant detalj i samma artikel var ett uttalande av Maria Hall som är projektansvarig inom STEM eller chef för organisationen, kommer inte ihåg vilket. Hon sade att hon trodde att solcellsanläggningar även fortsättningsvis skulle behöva någon form av stöd. Vilket innebär att hon inte räknade med att de kommer att bli lönsamma av egen kraft.
Blir de bara tillräckligt billiga så blir det så. Skulle solcellsanläggningen kosta 20 000 kr i stället för 200 000 kr vore det en vettig investering. Med tanke på att de priserna ligger långt fram i tiden om de någonsin kommer är skatttepengar till solcellsprojekt i dag pengar kastade i sjön.
Kunden har ingen ränte- merkostnad för solcellerna eftersom banken tar den kostnaden. Varför gör dom det? För att de ser på hela kunden samt att de bidrar till sitt varumärkesbyggande som Sveriges enda miljöcertifierade bank. Självklart räknar de med att få tillbaka pengarna på huskunden på lång sikt.
Citera
Vi är övertygade om att kunden kan förhandla med banken om amorteringsfritt i många år för solcellerna.
Vi har alltså en bank som lånar ut pengar utan ränta och som dessutom förväntas vänta några decennier innan de får de utan ränta utlånade pengarna återbetalda. Det stämmer inte riktigt med min bild av hur banker fungerar. Det kan fungera för ett enstaka projekt där kostnaderna åtminstone mentalt bokförs på reklamkontot. Rickard verkar också tycka att det är lite tulipanaros över det hela då han konstaterar att banken självklart räknar med att få tillbaka pengarna på sikt.
Citera
Vi är övertygade om att kunden får mer för sitt hus om han har en egen produktions anläggning på taket, när han säljer, likaväl som att han förmodligen får mer om han har en bergvärmepump installerad som ger låga månadskostnader.
Håller med. Huset bör öka i pris så mycket att kostnaden för räntor och amorteringar för ökat lånebelopp och den ökade fastighetsskatt som ett högre värde på huset ger är lika med intäkterna från hyran för taket under den tid som motsvarar solcellanläggningens återstående livslängd minus ett "risktillägg", Ekosol kan ju t.ex. gå i konkurs, som varje potentiell köpare av huset bedömer utifrån sina förutsättningar.
Vid värderingen bör man ha i åtanke att värdet inte ligger i att huset genererar el utan att Ekosol betalar en hyra på 5000 kr/år för taket oavsett om det produceras någon el eller ej. Upplägget med att Ekosol äger den producerade elen och hyr taket av husägaren medför att solcellerna i praktiken är frikopplade från husets elförsörjning. Egentligen har husägaren ingen egen produktionsanläggning trots att han har betalat för solcellerna. Han har ett elabonnemang som alla andra och betalar gällande taxa för elen. Sedan betalar Ekosol husägaren för hyra av taket.
Citera
När kunderna bygger nytt hus tror vi fortfarande att de väljer område först, sen hur hus och planlösning är och skulle det ligga solceller på taket, som gör att de får hus utan värmekostnad, ja då är det en bonus. Det finns de som uppgraderar sina kök för mer pengar, och hur räknar man pay off tid på sånt?
Hus utan värmekostnad? Det kostar fortfarande att värma huset. Husägaren har ett elabonnemang och betalar för elen till värmepumpen som vilken husägare som helst. Det är bara det att kostnaden för elen till värmepumpen till beloppet är ungefär densamma som hyresintäkten från solcellerna på taket. För mig, liksom för de flesta andra, är kostnaden för elen till värmepumpen lika stor som arbetsinkomsten för ett antal dagars arbete. Någon som anser sig ha noll uppvärmningskostnad med motiveringen att den kvittas mot arbetsinkomsten?
Uppgradering av kök är går inte att blanda in i detta. Det betalar man med egna pengar. Om teknikintresserade personer för egna pengar skaffar sig solcellstak har de min välsignelse. Det står envar fritt att spendera sina pengar på vilket sätt som helst så länge det inte drabbar omgivningen.
Men i artikeln i Svenska Dagbladet presenterades solcellsprojektet ur ett strikt ekonomiskt perspektiv. Det påpekades till och med att hyresintäkten var skattefri. Undrar om inte Richard citerades där, jag tror knappast att journalisten hade tänkt på det själv. Jag har slängt tidningen så jag kommer inte ihåg exakt.
Citera
Jag vet inte om du har missuppfattat det hela som Roland. Vi får endast "stödpengar" av STEM (Roland...Statens Energimyndighet) för vårt första projekt i Strängnäs kommun. I våra kommande övriga områden, snart ca 30 st, runt om i landet, har vi inga bidrag från staten eller annat håll. Vi tror oss veta att det kommer ett solcells stöd till privatpersoner 2007-2008, och vi tror att det kommer ha liknande upplägg som dagen 70% stöd till komunala /statliga byggnader fast lägre.
Jag har svårt att inse att jag har missuppfattat det hela. Jag skrev att det hela måste bygga på ett inflöde av skattepengar vilket är precis vad Richard medger. Att Richard tänker sig att pengarna tar omvägen via husägaren innan de hamnar hos Ekosol ändrar inget i sak. Stödpengar från STEM (1 208 000 kr för de 10 husen i Strängnäsprojektet) är forfarande skattepengar även när ordet placeras inom citationstecken.
Richard går inte in på hur det är möjligt att betala 5000 kr/år för el till ett värde av högst 1500 kr/år vilket är av fundamental betydelse för Ekosols affärsidé. Stödpengar till Strängnäsprojektet ja, men de kommande 30 projekten? Det nämns att det finns de som har förklarat sig villiga att betala 4-8 kr/kWh, men det är något annat än att slanta upp när det blir allvar. Hur skall det administreras utan att kostnaderna per kWh blir skyhöga? 30 projekt kan inte bli el för mer än en eller två miljoner kr/år.
I artikeln i Svenska Dagbladet beskrev journalisten huset som huset utan värmekostnader i och med att solcellerna under ett år producerade lika mycket el som värmepumpen förbrukade. Richard uttalade sig där på ungefär följande sätt: Under sommaren levererar huset el till nätet. Det är som att sätta in pengar på banken. Vintertid tar man ut motsvarande mängd el från banken. Jag skrev då till journalisten att det med tanke på skillnaden i elpris sommar och vinter skulle vara ungefär som att låna en flaska fin Bordeux av någon och lämna tillbaka något billigt blask med motiveringen vin som vin.
En annan intressant detalj i samma artikel var ett uttalande av Maria Hall som är projektansvarig inom STEM eller chef för organisationen, kommer inte ihåg vilket. Hon sade att hon trodde att solcellsanläggningar även fortsättningsvis skulle behöva någon form av stöd. Vilket innebär att hon inte räknade med att de kommer att bli lönsamma av egen kraft.
Citera
Slutligen tror vi också att solceller i ngn fprm kommer att vara framtidens takbeläggning.
Blir de bara tillräckligt billiga så blir det så. Skulle solcellsanläggningen kosta 20 000 kr i stället för 200 000 kr vore det en vettig investering. Med tanke på att de priserna ligger långt fram i tiden om de någonsin kommer är skatttepengar till solcellsprojekt i dag pengar kastade i sjön.