0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
- Värma huset via golvvärmeanläggningen
- Möjlighet att tappa stora mängder varmvatten för bubbelbad et.c
- Kunna driva en extra radiator under ett stort fönsterparti
- Kunna tillverka tillskottsvärme till FTX-aggregatet (istf. eltillskott vid kall väderlek/tilluft)
- Kunna koppla borrhålskyla till FTX-aggregatet
- Kunna koppla framtida värmetillskott till anläggningen (vattenmantlad braskamin, solvärme...). Troligen väldigt dyrt i förhållande till investeringskostnaden (men kul om man har möjligheten).
Jag tycker att du är inne på rätt linje. Med tre våningsplan och golvvärme blandat med radiatorer bör du ha en systemtank som Vp producerar värme mot. Sen kan du styra varje våningsplan individuellt med termostater om så önskas. OBS! detta kan åstadkommas utan fast kondensering.
Kräver kanske en separat varmvattentank.
Se till att radiatorn är (över)dimensionerad för samma temperatur som golvärmen.
Behövs inte om du har ett bra ftx aggregat, välj gärna en roterande så får du minst problem med defrostning.
Kostar mer än det smakar, kyleffekten via ventilationen är för låg, risk för kondensproblem mm. Välj hellre "riktiga" kylaggregat som du förser med kyla från borran.
Här kan kostnaden och komplexiteten skena iväg, besparingen blir minimal. Fundera om detta verkligen är nödvändigt.
Ovanstående kan lösas med VP + systemtank + varmvattentank+ växelventil. Shuntat ut till golvvärme och radiatorer (som kan ha separata termostater för varje vångningsplan).Enkel och billig värmepump, ex CTC Ecopart + Ecologic eller kanke någon av de enklare NIBE modellerna. Flytande kondensering mot ex utetemperatur.
CitatJag tycker att du är inne på rätt linje. Med tre våningsplan och golvvärme blandat med radiatorer bör du ha en systemtank som Vp producerar värme mot. Sen kan du styra varje våningsplan individuellt med termostater om så önskas. OBS! detta kan åstadkommas utan fast kondensering.Men är det inte detta som är problemet? Dvs att köra med fast kondensering/hög temp ut från VPn innebär väl att verkningsgraden minskar? Eller menar du att man kör ut låg temp (golvärmetemperarat) från VPn till ack.tanken (=systemtank?) nederst och på så sätt klarar hög verkningsgrad? Kommer det då verkligen bli en skiktning som åstadkommer högre temp i toppen för radiatorer/tappvatten (inbyggd vvb?) trots att tillförd temp är lågtemp? Funkar det så eller missförstår jag kanske?
CitatSe till att radiatorn är (över)dimensionerad för samma temperatur som golvärmen.Tänkte egentligen inte ha en traditionell radiator, har istället lagt en extra golvslinga som jag i så fall tänkte köra "radiatorvatten" i. På så sätt slipper jag en synlig radiator (kommer ha stengolv på denna plats som alltså klarar högre temp).
CitatBehövs inte om du har ett bra ftx aggregat, välj gärna en roterande så får du minst problem med defrostning.Har tänkt mig roterande Systemair (VR 700). Att det inte behövs, är det rent ekonomiskt du tänker då?
CitatKostar mer än det smakar, kyleffekten via ventilationen är för låg, risk för kondensproblem mm. Välj hellre "riktiga" kylaggregat som du förser med kyla från borran.Tanken är egentligen inte direkt kylning av inomhusklimatet, snarare att bibehålla rumstemperaturen i tilluften så att inte temperaturen ökar pga av varma sommardagar, som lätt blir fallet i ett ftx-system på sommaren.
CitatHär kan kostnaden och komplexiteten skena iväg, besparingen blir minimal. Fundera om detta verkligen är nödvändigt.Absolut inte nödvändigt, men man får väl åtminstone inkopplingsmöjligheten om man väljer rätt systemtank? Dvs man borde väl välja många anslutningar om man kan (borde väl inte vara så mkt dyrare)
Du kan använda flytande kondensering om du skiljer på värme och varmvatten, antingen med två olika tankar (tar större plats) eller i en och samma tank med hjälp av dubbla växelventiler. Du som har så stort hus kan kanske kosta på dig dubbla tankar. Temperaturen i värmetanken styr du via ex utetemperaturgivare, dvs flytande kondensering. För att lättare få jämn temperatur på varje våningsplan kan du ha tre shuntgrupper eller termostater på några av golvvärmeslingorna.
Tänkte egentligen inte ha en traditionell radiator, har istället lagt en extra golvslinga som jag i så fall tänkte köra "radiatorvatten" i. På så sätt slipper jag en synlig radiator (kommer ha stengolv på denna plats som alltså klarar högre temp).
Då kommer du att tvingas till högre framledning än med radiatorer, sämre COP. Eftersträva istället att ha så låg framledning som möjligt.
Är det normalt/standard på de flesta värmepumpar att man kan få ut olika temperaturer/kondenseringar? Är det en inställning i VPn eller måste denna reglerlogik byggas utanför?Värmetanken som du föreslog, är det bara lågtempererat vatten där eller får man ”radiatortemp” i toppen, hur går det till i så fall om man nu ska eftersträva högt cop för majoriteten av uppvärmningen (gv)? Eller kan skiktningen skapa högre temp i toppen än man tillför...jag förstår inte detta riktigt... Huh
Förstår att det är det bästa ur COP-hänseende, men för varmvatten och eventuella högtempradiatorer har jag ju inget val och måste ändå producera hög tempererat vatten...Tänkte på din föreslagna systemlösning, har några frågor:1. Varför går kallvattnet via två slingor i ack.tanken? För att få upp tempen halvvägs med högre cop eller?2. Hur styrs växelventilen (vet inte ens hur en sån funkar)?3. Elementet är kopplat till golvvärmen/lågtempen, det fungerar inte eftersom jag troligen måste ha högre temp i min parallella golvslinga/radiator för att kunna få en kallrasmotverkande effekt (enligt vad jag skrev tidigare). Vad tror du om att istället ha en tank (med inbyggd vv-tank) som bara är avsedd för högtempererat radiatorvatten och tappvatten och sedan kanske helt ta bort acktanken? Eller vilket syfte har egentligen acktanken om man inte inledningsvis behöver ansluta fler värmekällor? Den dagen man vill komplettera med fler värmekällor (solvärme t.ex.), då kanske man kompletterar med en tank, eller så köper man redan från början en VP med solvärmeanslutning... Iofs, om man vill ha lite golvvärme i badrum etc på sommaren så kanske det blir väldigt många starter utan en tank... Är det för flexibiliteten eller för regleringen man bör köra golvvärmen via en tank?
Hej igen savoy,Jag ska försöka svara och förklara så gott jag kan.CiteraCitatBehövs inte om du har ett bra ftx aggregat, välj gärna en roterande så får du minst problem med defrostning.Har tänkt mig roterande Systemair (VR 700). Att det inte behövs, är det rent ekonomiskt du tänker då?Jag har inget värmebatteri före eller efter ftx. Som lägst är tilluften drygt 10°C (vid -25°C ute). Man upplever inget drag eller kallras från tilluftsdonen. Jämför med spaltventiler där tilluften då är -25°C.CiteraCitatKostar mer än det smakar, kyleffekten via ventilationen är för låg, risk för kondensproblem mm. Välj hellre "riktiga" kylaggregat som du förser med kyla från borran.Tanken är egentligen inte direkt kylning av inomhusklimatet, snarare att bibehålla rumstemperaturen i tilluften så att inte temperaturen ökar pga av varma sommardagar, som lätt blir fallet i ett ftx-system på sommaren.Stäng bara av rotationen på vvx så får du in "ren" uteluft. Markiser är långt mer effektiva för att hålla svalt inne än vad tilluftskyla är.CiteraCitatHär kan kostnaden och komplexiteten skena iväg, besparingen blir minimal. Fundera om detta verkligen är nödvändigt.Absolut inte nödvändigt, men man får väl åtminstone inkopplingsmöjligheten om man väljer rätt systemtank? Dvs man borde väl välja många anslutningar om man kan (borde väl inte vara så mkt dyrare)Jag har själv valt en flexibel lösning med solslinga i botten mm, men jag känner att det nog inte bli aktuellt att investera i något sådant eftersom VP är så effektiv och sparar så mycket att fortsatt jobb helt enkelt inte ger något.Jag har bifogat skiss på en systemlösning./ErikB
Skillnaden mellan fast och flytande kondensering är enkel, med flytande kondensering producerar man så hög temperatur på framledningen som huset behöver just nu. Det finns många trådar som beskriver hur det fungerar. Styrningen för fast eller flytande kondensering ingår i de flesta värmepumpar.Försök bygga så att du inte har några högtempradiatorer. Ett genuint lågtemperatursystem är mycket bättre. Då kan du dessutom använda dig av en värmepumpens standardreglering och får högt COP.Svar 1:Två slingor är en standardlösning för att att värma varmvattnet med så lågtempererad värme som möjligt. I skissen jag gav dig värms varmvattnet i tre steg. Först med returvärme, sen med framledning och till sist i varmvatten tanken. Ger bra COP.Svar 2.Växelventilen ändrar siktning på flödet, man växlar mellan att producera mot värmetank eller mot varmvattentank. Växelventilen styrs från värmepumpens styrdator (finns förberett i de flesta värmepumpar).Svar 3.Se ovan.
Men hur fungerar tredje steget, då varmvattnet får den riktigt höga temperaturen? Måste inte då VPn gå över till fast kondensering en stund för att få vv (60°C?)? Är det i så fall standard att en VP kan styras att gå mellan två olika driftlägen (lågtemp flytande kond <-> högtemp fast kond)? Eller spetsvärmer man med elpatron den sista tempökningen?
Hur tänker du dig är det bästa sättet att reglera tempen på de olika planen? Använda en utegivare för att styra framledningstempen och sedan termostater att strypa tillflödet till de olika planen med (eller varvtalsstyrda cirk.pumpar kanske?)? Behöver inte framledningstempen också styras av innetempen (ytterligare en givare förutom utegivaren?)? Blir det problem att ha komfortvärme i badrum under sommarhalvåret?
Vad avgör hur stor ack.tanken ska vara? Hur ska slingorna väljas?
Flexibel systemlösning för mitt hus
Du föreslog ju en separat acktank för värmen och en för varmvattnet, är det för att golvvärmen är lågtempererad i förhållande till vv och därför svårt att kombinera i samma tank?
Om man modifierar din systemlösning till att köra vv i en tank med en inbyggd vvberedare/volym och en omgivande mantelvolym, har man inte då möjliggjort tillgången till en bra högtempradiatorkälla (manteln) också (om jag nu måste ha det)?
Jag tror ju numera också det är bra att ha någorlunda separat styrning på de olika våningarna/rummen. Kan man säga att man skapar två separata grupper av reglersystem mha av bufferten som acktanken utgör och på så sätt undviker styrproblem? Kommer det fungera bra på detta sätt med flytande kondensering mot utetempen? Eller finns det risk att börvärdet blir för lågt i förhållande till vad någon del av systemet behöver eller är det bara en intrimmningsfråga?