Ämne: När lönar sig en bergvärmeinstallation?

[perkele]

Hur många kWh ska man ha i årsförbrukning för att det ska bära sig att installera bergvärme? Finns det någon tumregel?

[gladiac]

Svårt att säga tycker jag. Det beror på många faktorer. Här är några
1. Har du en befintlig el panna som gjort sitt och funderar på att köpa ny har du även för denna en investeringskostnad , då blir det skillnaden i pris som är intressant.
2. Hur miljö medveten är du ? Om alla halverade sin elförbrukning skulle det minska påfrestningen på moder jord väldigt mycket.
3. Hur utvecklas elpriset ? Hur utvecklas priset pÃ¥ pellets?    Vad jag tror själv är att det inte kommer att bli billigare.
Dom flesta man pratar med tycker man ska räkna på en pay back tid på ungefär 10år men jag tycker gott man kan räkna på 15år tycker jag om man lägger in
miljö aspekten också . Alla måste dra sitt strå till stacken.
Men man kan väl säga så har att om du har en elpanna idag och förbrukar för värme och vv mindre än ungefär 15 000 kwh kanske det finns andra alternativ än just bergvärme.
Man säger ju så att ju högre förbrukning du har ju bättre investering är bergvärmen.

[Bertil]

Det är också viktigt att man har en lågtempanläggning (radiatorsystem)
Har man inte det så kan det bli probem, men helt säkert blir inte besparingen optimal!

Jag påstår 20.000kwh/år för värme o varmvatten, då får man bra lönsamhet. Men som sagt äldre utrustning då kan man ju räkna bort kostnad för byte till konventionell anläggning.

Läs lite om lågtemp

http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?/topic,2727.0.html

[Steelis]

jag har nyss byggt ett ganska litet hus pÃ¥ 70+44m2 och jag lusläste detta forum innan jag bestämde mig och jag kan bara tala för mig  själv att jag valde bergvärme, för jag jämförde bergvärme,jordvärme,L/V-pump och det skulle bli ungefär samma kostnad vad jag än valde, sÃ¥ jag tror personligen att det inte finns nÃ¥gon gräns för bergvärme. det är i allafall min Ã¥sikt.

//Steelis

[perkele]

Joo, visst är det många faktorer att ta med och hur de förändraas i framtiden kan man bara sia om. Men om man tar dagens elpriser för enkelhetens skull och räknar med 10 års avskrivning på pumpen. Borrhålet bör väl ha längre.
Vi förutsätter befintligt vatteburet värmesystem med elpanna så att bara kostnaden för pump och borrhål tillkommer.

Men jag var bara ute efter om det fanns någon vedertagen tumregel för brytpunkten när det bär sig eller man ska fortsätta att köra vidare med elpannan. Bara krassa ekonomiska värden, inge miljöflum... :-)

[Roland]

Om det bara skall vara krassa ekonomiska värden med i kalkylen göra en bedömning av hur mÃ¥nga Ã¥r till nuvarande panna kommer att hÃ¥lla och beräkna nuvärdet av utgiften för en ny panna vid den tidpunkten. 

Är man rädd för att pannan kan haverera i morgon så har man en utgift på några tiotusen kr att dra ifrån kostnaden för värmepumpsystem. Har man en panna som kommer att hålla lika länge som en värmepump, 15 år eller så, blir det inget avdrag. Det här betyder mycket för lönsamheten för en värmepump.

[AndersA]

Jag kom ner i ca 5 års återbetalningstid för min bergvärme. Då gjorde jag en del av installationen. själv.
Någon tumregel när det lönar sig för var och en känner jag inte till.
Som tidigare sagts sÃ¥ blir merinvesteringen mot L/V pump inte sÃ¥ stor  sÃ¥ har du bara förutsättningar med plats och annat sÃ¥ ta in offert och överväg om besparningen är värt det.
15 års livslängd på V/V pump och 10 års på L/V tycker jag är en rimlig bedömning.

AndersA

[loffe]

Vi har bott i hus i nästan 1 år och jag funderar kring bergvärme alternativet.

Vi kommer troligen hamna på en förbrukning på 36 000/år och har idag direktverkande el.
Eftersom en konvertering blir dyr så ser kalkylen inte så kul ut. Nästan 20 år.
Det tycker vi är i längsta laget.

[ROLPeR]

Vi har bott i hus i nästan 1 år och jag funderar kring bergvärme alternativet.

Vi kommer troligen hamna på en förbrukning på 36 000/år och har idag direktverkande el.
Eftersom en konvertering blir dyr så ser kalkylen inte så kul ut. Nästan 20 år.
Det tycker vi är i längsta laget.

Du får använda dig av olika avskrivningstid för de olika delarna i systemet.
Värmepump
Kollektor
Radiatorer/golvvärme

MVH // Rolle

[Sture]

Hur många kWh ska man ha i årsförbrukning för att det ska bära sig att installera bergvärme? Finns det någon tumregel?

En väldigt, väldigt förenklad investeringskalkyl utifrån följade förutsättningar:
Investeringsutgift 150.000 kr
Livslängd 15 år
Real ränta 4%

Med dessa förutsättningar blir den årliga kostnaden för investeringen 13.491 kr. Om man antar att besparingen blir 2/3-delar och att elen kostar 1 kr/kWh, så ligger lönsamhetsgränsen på 20.236 kWh. Det var som sagt an förenkad kalkyl. Kalkylen tar inte hänsyn till skatteeffekter och förutsätter vidare att prisutvecklingen på el följer inflationen, vilket den normalt inte gör. En förfinad kalkylmodell gör att lönsamhetsgränsen sjunker.

Man kan aldrig grunda ett inverteringsbeslut på en pay-back eller pay-offkalkyl. Denna kakylmetod säger ingenting om investeringens lönsamhet, då den inte tar häsyn till intäkter/kostnader efter åtebetalningstiden. Den bortser också i sin enklaste variant från räntekostnaden.

Den lösning som har den kortaste återbetalningtiden är väl en Nordic Air luft/luftpump från något överskottslager. Den torde återbetala sig inom mindre än ett år...

Sture

[luckyman]

Ja, eller aldrig

[Alex15]

Sture skrev:
"Man kan aldrig grunda ett inverteringsbeslut på en pay-back eller pay-offkalkyl. Denna kakylmetod säger ingenting om investeringens lönsamhet, då den inte tar häsyn till intäkter/kostnader efter åtebetalningstiden. Den bortser också i sin enklaste variant från räntekostnaden."

Sture, mitt företag, ett börsnoterat företag som finns i ca 20 länder och omsätter 50 miljarder, grundar alla sina investeringsbeslut på payoff-kalkyler.
Inom företagsekonomin anses det finns två olika investeringskalkyler, resten är varianter på någon av dessa - payoff och nuvärde. Båda har sina för och nackdelar men varför inte räkna båda?
I min kalkyl som jag gjorde fick jag en payoff tid på ungefär 6,5 år för min nya pumpanläggning. Men, eftersom jag lånade till anläggningen, får jag en positiv kassaflödeseffekt från år 1 eftersom den nya uppvärmningkostnaden inkl. räntor och amortering är mindre än min gamla uppvärmningskostnad.
//Al

[Sture]

Sture, mitt företag, ett börsnoterat företag som finns i ca 20 länder och omsätter 50 miljarder, grundar alla sina investeringsbeslut på payoff-kalkyler.
Inom företagsekonomin anses det finns två olika investeringskalkyler, resten är varianter på någon av dessa - payoff och nuvärde. Båda har sina för och nackdelar men varför inte räkna båda?
I min kalkyl som jag gjorde fick jag en payoff tid på ungefär 6,5 år för min nya pumpanläggning. Men, eftersom jag lånade till anläggningen, får jag en positiv kassaflödeseffekt från år 1 eftersom den nya uppvärmningkostnaden inkl. räntor och amortering är mindre än min gamla uppvärmningskostnad.
//Al

Om investeringskalkylering skulle jag kunna skriva mycket, det har jag för övrigt också gjort. Men jag skall försöka fatta mig kort.

Det finns i princip fyra olika kalkylmetoder: nuvärdemetoden, annuitetsmetoden, internräntemetoden samt Ã¥terbetalningsmetoden. Nuvärde- resp annuitetsmetoderna är varianter av samma princip och mäter investeringens lönsamhet. Internräntemetoden mäter investeringens procentuella avkastning och ger ocksÃ¥ ett mÃ¥tt pÃ¥ lönsamheten. Ã…terbetalningsmetoden är däremot likviditetsinriktad  och säger ingenting om lönsamheten utan bara hur snabbt investeringen Ã¥terbetalar sig. Den har en fördel, den är enkel om man väljer modellen utan ränta. Nackdelen är att den inte tar hänsyn till kostnader och intäkter efter det att investeringen Ã¥terbetalat sig och därför leder därför till felaktiga investeringsbeslut. Den förutsätter ocksÃ¥ att investeringen är lönsam, vilket inte alltid är fallet. Men jag vet att den ofta används, särskilt i företag med kortsiktiga vinstintressen.

Om man skall investera i en värmeanläggning och väljer mellan att behålla befintlig anläggning eller satsa på berg- resp markvärme, luft/vatten eller luft/luft, så är det enda teoretiskt korrekta metoden annuitetsmetoden, eftersom de olika alternativen har olika livslängd.

Det stora problemen är väl kanske inte att välja rätt kalkylmetod. Svårigheterna är i stället att göra rätt antaganden om inflation, välja kalkylränta (om man inte som ni i ert företag bortser från räntan), livslängden för olika alternativ, prisutvecklingen på el/olja o.s.v. Alla kalkyler bygger ju på spekulationer och gissningar om framtiden. Som Ruben Rausing sa en gång, "Man måste ha näsa, och har man inte näsa så hjälper det inte med kalkyler".

Sture

[Steelis]

Men om man har pengarna i cash dÃ¥?  Thumbsup

[messer]

Hej

Är inte alla dom metodera baserade på att man bestämt tiden redan från början.

Måste man inte beräkna hur mycket man sänkt energikostnaden första året och använda det värdet minus tänkt räntekosnad för att sen minska utlagt kapital så man får återstående utestående kapital kvar och sen göra så år för år så man får reda på när man tjänat in pumpen.

MVH
Messer