Vad du menar är att dimensioneringen är problemet eftersom den är dimensionerad mot normalåret. Jag har haft ganska konstant förbrukning tidigare på ca 35000 kWh värme sedan 2002 så jag tror inte detta är problemet.
Enligt SCB:s statistik var antalet graddagar åren 2003-2005 i snitt 95% av normalåret 1970-2000. Efter 2005 har det enligt mina gångtidsiffror varit ännu mindre värmebehov. Nu vet jag inte vad NIBE:s program räknar med för klimatdata men det är troligt att det fattades några tusen kWh i startvärdet för kalkylen. Sen måste man komma ihåg att klimatet kan varierar lokalt. Det finns varma lägen och köldhål. Det påverkar också resultatet.
Vad jag inte förstår är att pumpen trots att den får order av börvärdet att stiga till 48,5 grader inte klarar mer än 47 utan att ta hjälp av tillsatsen. Vad styr detta ?
Vad jag kan förstå klarar pumpen 55-65 grader VB ut utan tillsats vid ideala förhållanden så 48 är ju långt under....
Pumpen ger ca 10 kW. Vid 47 graders framledningstemperatur klarar radiatorerna av att avge 10 kW och då kan inte längre temperaturen stiga. För att få högre temperatur måste den tillförda värmeeffekten ökas.
Pumpen klarar mycket riktigt av att leverera värme vid högre temperaturer men det förutsätter att värmeavgivningen från det som värms håller sig under pumpens avgivna effekt. Det är inga som helst problem att värma upp den isolerade varmvattenberedaren till hög temperatur. Vill man ha samma höga temperatur på radiatorvattnet måste man isolera radiatorerna med filtar eller annat så att de inte kan avge värmen.
Är pumpen rätt dimensionerad är det bara bra om radiatortemperaturen är låg. Det ger bättre verkningsgrad. Min pump klarar av att dra upp framledningstemperaturen till 42 grader. Den ger då ca 5,5 kW. Jag skulle mycket hellre vilja ha sådana radiatorer att pumpen inte orkade mer än till 35 grader. Det skulle ge mycket bättre verkningsgrad.
En sak jag kom på är att kanske flödeshastigheten på VB är för hög så att den "kyler"ner värmeväxlaren för mycket och därför verkningsgraden minskar...den ställdes på 3 av installatören. men då minskar väl också värmeavgivningen från radiatorerna (kallare inne), det är inte så lätt det här.
Om flödeshastigheten minskas kommer deltaT över pumpen (och radiatorerna) att öka. I och med att reglersystemet reglerar framledningstemperaturen utifrån utetemperaturen (jag förutsätter att det inte finns innegivare) kommer framledningstemperaturen att hållas konstant men radiatorernas medeltemperatur kommer att minska något (deltaT ökade ju). Det blir något svalare inne så man måste kompensera med att öka värdet på värmekurvan.
IVT reglerar på returtemperaturen så där fungerar det tvärtom. Det blir varmare inne vid minskad fart på pumpen.
7-10 grader deltaT bör man i vilket fall som helst sikta på.
gäster: 565
dolda: 0
användare: 7
