0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Citat från: Mats Bengtsson skrivet 21 februari 2008, 22:36:53SMHI däremot hade ett antal fördefinierade värden för april till oktober, med andra gränser än 17 (10-13 grader). De går också att efterlikna, faktiskt exakt, men jag måste säga att jag är ganska tveksam till dem. De borde bero på mängden sol, inte vara fast definierade, dessutom borde de inte komma med samma värde och samtidigt i hela landet. Norraste norrland och södra skåne har inte vår eller höst vare sig lika länge, eller lika intensivt, och droppet från mars till april likväl som oktober till November borde rimligen vara mer successivt. Jag tycker SMHI:s gränser verkar stämma bra. Jag brukar använda det som IVT kallar sommaravstängning som kan ställas in ner till 10 grader utetemperatur. Det fungerar som så att under den inställda temperaturen går inte pumpen. De temperaturer som man hamnar på vår och höst för att få vettig inomhustemperatur tycker jag stämmer väldigt bra med SMHI:s värden trots att de förmodligen räknar med uppvärmning av flerfamiljshus. Men visst, är det mulet flera dagar i rad fungerar det inte. Nu när har jag installerat inomhusgivare vet jag inte hur det kommer att fungera med eller om jag ens behöver använda sommaravstängningen.
SMHI däremot hade ett antal fördefinierade värden för april till oktober, med andra gränser än 17 (10-13 grader). De går också att efterlikna, faktiskt exakt, men jag måste säga att jag är ganska tveksam till dem. De borde bero på mängden sol, inte vara fast definierade, dessutom borde de inte komma med samma värde och samtidigt i hela landet. Norraste norrland och södra skåne har inte vår eller höst vare sig lika länge, eller lika intensivt, och droppet från mars till april likväl som oktober till November borde rimligen vara mer successivt.
Nej, tyvärr, där kan jag inte hålla med dig, eller SMHI. Om jag tittar i loggen från uppvärmningen av mitt hus, som håller en ganska konstant inomhustemperatur på 20.8 så har jag inget problem med att hitta dagar i exempelvis maj/juni där temperaturen varit över 10 grader i snitt, och där värmen har behövts. Jag tror, att hur gärna du än vill försvara SMHIs graddagar skulle du kunna titta runt på loggarna hos folk som visar sina loggar över uppvärmningen, och hitta många som tillför värme vid de dagar som SMHIs graddagar betraktar som behovsfria. Du kommer också att kunna hitta att vissa sådana dagar behöver de mycket mer effekt än andra sådana dagar (då påverkan är från solen, inte från medeltemperaturen).Jag håller med om att värmebehovet minskar på sommaren, men inte så grovt som SMHIs graddagar gör gällande. Då är det bättre att göra en procentuell minskning av behovet, eller om man har data till det göra en minskning baserat på soltimmar/soleffekt. Det finns stora systematiska minus med det sättet SMHI hanterar graddagar på:1. Borträkningen av graddagar som blir följden av SMHIs regel för borttag minskar det totala antalet graddagar som i verkligheten finns över ett år. Om man kompenserar så att snittförbrukningen för huset slås ut över dessa färre graddagar, kommer den förväntade effektbehovskurvan att få en lutning som systematiskt beräknas som brantare än den är. Det kommer att leda till att det effektbehov man får fram för DUT beräknas till större än det i verkligheten är. Detta kan förklara varför personer med stor erfarenhet som Rickard hävdar att man inte skall dimensionera efter DUT, utan en procentandel av det värde man får fram.2. Då gränserna för SMHIs borträkning är fasta och oberoende av ort kommer de att leda till systematiskt större felkalkyler i vissa ändar av landet än i andra ändar. Detta inses då till exempel norra delarna ofta i april är under 12 grader, och då kommer att räknas som ett värmebehov från snittemperaturen till 17 grader, medan de södra delarna de gånger de är under gränsen kommer att få en trappstegseffekt och få graddagarna reducerade i stora steg. Detta då SMHI upp till 12 grader räknar hela temperaturskillnaden till 17 grader, men från 12 grader räknar med noll. Detta borde leda till att i vissa ändar av landet fungera kalkylen mycket sämre än i andra delar av landet.3. SMHIS kalkyl som innehåller fasta gränser som är oberoende av husets isoleringsnivå, uppvärmningskurva, solyta, ... gör att den som skulle vilja göra rätt kalyler inte kan utgå från SMHIs siffror, då redan temperaturdata innehåller gjorda antaganden om andra effekter, inbakade i temperaturdatat, till exempel hur husets värmebehov kommer att påverkas av andra faktorer än temperaturen.4. Om någon skulle försöka använda SMHIs graddagar per månad för att studera nyttan av olika pumptyper och eftersom luft/luft och luft/vatten har en COP som ökar med utetemperaturen, medan bergvärme har en COP som är stabil, kommer SMHIs kalkyl, även om man kompenserar så att det totala effektbehovet stämmer över ett år, eller till och med om man kompenserar så att husets effektkurva stämmer, att systematiskt få fram en större fördel för en bergvärmepump än vad som är verkligheten. Detta då man systematiskt kalkylmässigt flyttar värmebehov från dagar luft/luft och luft/vatten har en bra COP till dagar då de har en dålig COP.--- Mats ----
Jag tycker du har missuppfattat syftet med SMHI:s graddagar. Det är inte avsett för uppföljning dag för dag utan månads- eller årsvis. Den kortaste tid som SMHI ger graddagar för är kalendermånader. För det ändamålet fungerar det så pass bra att det uppenbarligen används i branschen, bla. så är SCB:s statistik över energiförbrukning för uppvärmning graddagskorrigerad. Det är ingen perfekt metod men den är tillräckligt bra och det räcker. Det gör inget om det blir fel enstaka dagar om felen över en längre tid tar ut varandra i tillräckligt stor utsträckning. SMHI har bättre korrigeringmetoder som tar med mer parametrar men de måste man betala för, t.ex. SMHI Energiindex http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=5574&l=svFör mitt hus stämmer värmebehovet per grad beräknat från SMHI:s graddagsvärden och värmeförbrukning mycket bra med vad jag har beräknat från värmepumpens effekt, det skiljer ungefär 5 % vilket är bättre överenstämmelse än jag tycker det borde kunna bli men det kan vara slumpen. 1. Invändningen att SMHI:s regel för borttag minskar antalet graddagar förstår jag inte. Det verkar ligga ett tankefel bakom resonomanget. Syftet är ju inte att beräkna antalet graddagar som sådant utan ett antal graddagar som är relevant för en byggnads uppvärmningsbehov. Och då måste man ta hänsyn till värmen från solen på något sätt. Effektbehovet vid DUT blir inte fel av den anledningen. Anledningen till att man inte dimensionerar för 100 % effektbehov vid DUT har inget med graddagarna att göra utan det beror på att det inte är lönsamt att dimensionera för ett effektbehov som sällan inträffar. 2. Invändning nr 2 förstår jag inte heller, är temperaturen under 12 grader i april räknas ju graddagarna på samma sätt oavsett var i Sverige man är. 3. Rätt självklart att man måste utgå från ett normalhus och värdena inte kan stämma för hustyper som avviker för mycket från normalhuset. Det är inte konstigare än att antalet graddagar som anges för en ort inte gäller för alla lägen inom orten. Det finns lokal köldhål och varma lägen men vill man följa upp värmeförbrukningen är differenserna det viktiga. De som vill finlira får köpa SMHI:s Energiindex. 4. Graddagskorrigering för pumpens elförbrukning fungerar naturligtvis inte oavsett vilken typ av värmepump det gäller då förbrukningen är olinjär i förhållande till utetemperaturen. Metoden fungerar inte rakt av för hus som värms med el- eller oljepannor heller (framför allt inte de senare) vilket är lätt att inse. Men syftet med korrigeringen är att normalisera byggnadens värmebehov, inte beräkna hur mycket primärenergi som krävs för att täcka det behovet. Vad gäller det senare måste man ta hänsyn till varmvattenbehov och tomgångsförluster.
Jag har använt mig av följande formel (kommer inte ihåg var jag hittat den):(Tinne-DUT)/(8760 x (Tgräns-Tmedel))=keffektför att sedan få toppeffekt:Ptopp=keffekt x energibehovExempel:Tinne = 20 CDUT = -20 CTgräns = 16 C (Den temperatur där man måste börja värma huset. Lite olika beroende på hur mycket HHel och isolering man har.)Tmedel = 5 C (Årsmedeltemp)energibehov 25000 kWhkeffekt=(20-(-20))/(8760 x (16-5)) = 0,000415Ptopp = 0,000415 x 25000 = 10,4 kW
Går det räkna watt/grad som en konstant rakt av oavsett utetemperatur?Marken värmer ju när det är kallt och kyler när det är varmare så wattbehovet/grad bör väl minska ju kallare det är.
Hej. Tack Gano. En enkel och objektspecifik formel...Men hur ska jag då räkna på mitt ännu obyggda hus?Enligt energideklarationen som husleverantören gett oss så står värmen för ca 11000 Kwh (vv och hh satte de in schblonvärden för: 5000Kwh + 5000Kwh). Huset ska stå i Borlänge.11000 / ortsfaktor = förlustfaktor x antal graderGer exempelvis:11000 / 110 = 100 x 36 = 3600WI så fall låter det ju jättebra!!!!!! Thumbsup
Hej igenDet är ett 1 plans hus på 146 kvm, så jag får väl anta att det är ganaska välisorerat. Vi har visserligen lagt extra pengar på att välja de bästa fönstren vi kunde hitta (Elit Extrem 0,9) antar att dessa hjälper till lite./Niklas
HejVad komplicerat det blev....räkna ut husets förlustfaktor istället?Ett hus i den storleken byggt 1980 med 3-glasfönster har en förlustfaktor på ca 125 W per grad. Börja räkna vid +16. Eftersom jag bor i ett hus byggt -79 som är nästan exakt lika stort så vet jag på ett ungefär....Vid -20 så blir det 36 X 125 = 4500 W.Det går att räkna baklänges via värmeförbrukningen också. Ortsfaktorn i mälardalen är 103-105. Har man t ex 14000 i ren värmedel så dividerar man med 103 och får: förlustfaktor 133-136 W/grad.Man brukar räkna varmvatten 1000 kWh per person plus 1000 i värmeförluster från vvb. Lika mycket till i hushållsel. Ta totalförbrukningen och dra bort.MVH/Gano