Ämne: 170 eller 210meter?? Olika installatörer säger olika.

[bakfickan]

Vi är tre fastigheter som har, ska och håller på och borrar. Ligger på samma gata.
Den fastigheten som har borrat, fick ett hål på 170 meter och en IVT pump. (Installatör 1)
Den som håller på ska borra 210 meter också IVT pump ( Installatör 2)
Har själv fått muntligt på att det ska borras 210 meter från två olika installatörer. (Installatör 2 & 3)
Den första installatören "garanterar" att det räcker med 170 meter, det huset är större än vårt.
Rörigt, kanske?! Försöker att läsa i olika trådar, men vill gärna ha lite input på detta.

[Smurfen.]

Det räcker ofta med en lite kortare borra men många väljer i dag att lägga på ett antal meter för att vara säker.

[SUNE73]

För att dimensionera utgår man vanligtvis ifrån historisk energiförbrukning för uppvärmning & varmvatten. Många brukar dra bort "slentrianmässigt" 5000 kwh i hushållsel av totalförbrukningen om huset tidigare varit tex eluppvärmt.

Sedan brukar många tänka olika vid dimensioneringen när det gäller lägsta ingående köldbärartemperatur. Vissa räknar med nollgradigt som lägst vissa tre plusgrader.

Mitt tips är att borra sÃ¥ djupt som möjligt och lite till 

[andeol]

Ja, saken är väl den att inte finns någon sanning vad gäller hur djupt man ska borra, det är en avvägning mellan installationskostnad, driftekonomi och säkerhetsmarginaler. "Rätt djup" beror också på exakt hur berget ser ut och vad grundvattennivån är och det vet man ofta inte, så man tar i med lite marginal. Det är inte så att det endera funkar eller inte funkar. Antagligen kan du borra hälften så djupt och värmepumpen klarar ändå att värma huset, men med högre elförbrukning.

De jag pratade med vid min installation rekommenderade allt från 130 m upp till 180 m, med olika VP visserligen. Jag valde att borra 200 m.

[torbjorn_forsman]

Sen beror det också på vilket djup installatören i fråga tror sig klara utan större besvär med sin borrigg i det berg som finns på platsen. Det är nog frestande att rekommendera ett djup som han vet att han klarar utan att behöva leja in extern borrare.

[bakfickan]

Har fått första offerterna nu.
221 meter (Nibe 1255-16) respektive 226m (Nibe 1245-12)
Inget tillskott på 1255-16 den ska klara hela förbrukningen själv enligt offerten.

[Rickard]

Mmm, har noterat att både Nibe och Daikin väljer att borra grundare på sina invetrar trots att en inverter (med hög uteffekt) tar mer energi ur borran än en lite mindre on/off-värmepump.
Jag har fortfarande inte fått en förklaring på detta som jag är riktigt nöjd med då det är det årliga energiuttaget som avgör temperatursänkningen på berggrunden.
Visst, större delen av året kommer en inverter att tuffa på med låg effekt och belasta borran bara marginellt, men när den går för fullt så kommer inkommande KB att bli låg, och över tid, 5-10 år, så kommer berget att kylas mer av en stor pump med kort borra än av en mindre pump med längre borra, allt annat lika.

De flesta tillverkarna rekommenderar inte mer än 400 meter kollektor i en slinga, så där har du ytterligare en sak att ta hänsyn till, med en slinga längre än 400 meter kan du få problem med ett lite större deltaT på KB än vad tillverkarna stipulerar, det fungerar ändå, men ger lite sämre SCOP.
Jag kör själv 500 meter i en slinga, medveten strategi, så jag varnar inte för det som om det vore livsfarligt, vill bara att du skall ha det i åtanke.

[Smurfen.]

Deltat på brine borde endast bli högt vid stort effekt uttag vilket på en inverter sker ganska sällan medans en on/off vp alltid går med hög effekt och högt delta vid för lång slinga.

[Rickard]

Visst, men borran skall ju dimensioneras för att hålla över tid, och då är energiuttaget avgörande - och det blir större på en inverter, dels för att de har 100% effekttäckning, men även för att de oftast har lite högre COP.

[redholm]

Jag tror att bara titta på total värme uttag från berget är en altför enkel modell.

Jämför en bergvärme hÃ¥l med en vatten brun.  Värme förflyttningen i berg har än maximal hastighet beroende pÃ¥ temperatur delta, bergart och eventuellt vattenflöde.  En vattenbrun har ett maximalt tillflöde. 
Alt 1 tapp vatten <=  max tillflödet man kan ta vatten 24h/365 dagar.  Värme uttag <= max värme flyttningen, man uppnÃ¥r ett jämvikts läge. 
Alt 2 man pumpar mer vatten än tillflödet och brunnen blir torr,  max vatten uttag <= Alt 1.  Om man tar ut mer värme än värme flyttningen sjunker temperaturen man fÃ¥r aldrig en jämnvikt.  Lägre temperatur är jobbigare, max värme uttag <= Alt 1.

Man kan ta ut mer vatten i Alt 1 utan att brunnen blir torr. Man kan ta ut mer värme ur Alt 1 utan att berget blir kallare än Alt 2.

[Rickard]

Tror du har fel där, det är ju rätt enkel fysik, torrlägger du en brunn så kommer tillrinningen att vara högre än om brunnen är full eller halvfull.
Samma sak gäller ett borrhål, kyler du det ordentligt så kommer energiflödet i berget att öka, även om temperaturen är/blir låg.
Utmaningen är att ha så hög temperatur som möjligt i berget och då är det bara lågt årligt energiuttag eller en djup borra som gäller, ju mer energi du tar ut, desto kallare kommer det att bli även om energiflödet i berget är högre/meter än om du borrat djupare.
Då en inverter tar mer energi ur berget än en on/off-värmepump borde berget temperatur bli lägre.
MEN, eftersom en inverter under större delen av året går på min eller dellast så kommer deltaT i slangen och i borran i sig att vara lågt, man kan alltså få en högre COP även om berget i sig kylts mer än om man kört med en on/off med lägre energitäckningsgrad.

Troligen är det därför man borrar grundare på inverterinstallationer, eller i vart fall att beräkningsprogrammen vill att man skall borra grundare.

[Roland]

Jag tror att bara titta på total värme uttag från berget är en altför enkel modell.

Jag håller med, det beror på hur värmeuttaget fördelas under året. Jämför man två identiska installationer där man i ena fallet också värmer en pool sommartid som tillförs 30 % av värmebehovet för uppvärmning och varmvatten blir det ingen större skillnad i ingående köldbärartemperatur i slutet av vintern mellan anläggningarna. Det skulle ge 5 % större temperaturskillnad berg-borrhålsvägg, dvs några tiondels grader lägre temperatur, i slutet av vintern efter 10 år enligt mina kalkyler.

Det är som sagt rätt enkel fysik, om brunnen fylls nästan helt på några veckor spelar det inte så stor roll vad som har hänt tidigare.

Det kanske finns en faktor till varför man borrar grundare med inverter. Pumpen i sig är dyrare. Vill man ha en konkurrenskraftig offert blir det då frestande att kapa ett antal meter på borrhålet.