0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Utvecklingen kommer att fortsätta var så säker! liite avis blir man väl men min ska gå i många år än!!!!
Inte väntar du med att byta bil tills den är helt slut.
Visst 2.8 är inte så högt men med tanke på att kondenseringen ligger på ca 55 grader vid de temperaturerna som anges i produktbladet
men naturligtvis är det kompressorn som varvtals styrs
Jo, det är klart att det blir en lite effekt förlust men det är inte speciellt mycket.Det är med att varvtalsstyra cirkpumparna är bara dåligt, jag kan iallafall inte se några som helst fördelar med det.
Att få denna vinst kräver givetvis att tempraturfallet över kondensorn inte blir för stort.
Det finns dock andra anledningar att varvtalsstyra kompressorn.kontinuerlig framlednings temp eller mjuk start => inga "knäppningar" i värmesystemetnär man har yttre energi källa i ett strömande medium med begränsad tillgång t.ex. frånluft
s/kondensorn/förångaren/
För det första, värmeförluster i brinnecirkulationspumpen tillförs visst huset genom att brine blir varmare = högre COP.
En varvtalsstyrd kompressor höjer COP tack vare att den kan arbeta med lägre framledningstemp, detta förutsatt att driveffekten inte blir högre när kompressorn varvar ned, COP stiger markant med lägre framledningstemp.
Om Thermia bara varvtalsreglerar cirkpumpen/pumparna i sin varvtalsstyrda värmepump så är den enda fördelen jag kan se att "ingen" intrimmning av grundflöden behövs. Dessutom kan man köra med strypande radiatortermostater utan att driftstörningar uppstår (det resulterar dock alltid i sämre COP)
Förluster i köldbärarcirkulationspumpen är förluster. Mycket litet, högst 10 %, återvinns i form av minskad elförbrukning till kompressorn.
Citat från: Roland skrivet 06 oktober 2005, 08:40:59Förluster i köldbärarcirkulationspumpen är förluster. Mycket litet, högst 10 %, återvinns i form av minskad elförbrukning till kompressorn. Vart tar energin vägen om den kan anses vara förluster?Som jag ser det finns det väl två vägar förlustenergin kan ta, omgivande luft eller till brinen, och i båda fallen blir den väl i slutänden till nyttig energi, om än bara med COP=1? Det lär ju inte ske någon övergång från brine till berg/mark eftersom brinen har lägre temperatur än berg/mark.
Om vi säger att vi sänker flödet på VB, vad händer ? Jo kondenseringen stiger och "lyftet" blir större = sämre verkningsgrad.Om vi sänker flödet på KB, vad händer ? Jo, förångningen sjunker och "lyftet" blir större = sämre verkningsgrad.Om vi nu sänker båda flödena så stiger kondenseringen och förångningen sjunker, det blir skit helt enkelt.Alla strypningar = effektförlust, och jag drar likhetstecken mellan en strypning och att varvtals reglera cirk pumparna.
Jo, men 407C är ett glide köldmedium och är lite annorlunda. Om det nu är det delta t man vill ha så känns det som det vore bättre att dimensonera kondensorn efter det. Alternativt att styra pumpen på delta T, eller thetaut.
Citat från: tipo874 skrivet 06 oktober 2005, 09:03:05Citat från: Roland skrivet 06 oktober 2005, 08:40:59Förluster i köldbärarcirkulationspumpen är förluster. Mycket litet, högst 10 %, återvinns i form av minskad elförbrukning till kompressorn. Vart tar energin vägen om den kan anses vara förluster?Som jag ser det finns det väl två vägar förlustenergin kan ta, omgivande luft eller till brinen, och i båda fallen blir den väl i slutänden till nyttig energi, om än bara med COP=1? Det lär ju inte ske någon övergång från brine till berg/mark eftersom brinen har lägre temperatur än berg/mark.Precis så tänker jag. Vid lågt energiuttag och långa stilleståndstider kan dock pumpens energiförluster hinna övergå till berg/mark utan att den "återvinns".
Den största vinsten med en varvtalstyrd kompressor måste väl ändå vara att temperaturdifferenserna i värmeväxlarna minskar
att ingående köldbärartemperatur ökar. Största motståndet mot värmeöverföringen i borrhålet ligger i närheten av slangen, det ser man genom att köldbärartemperaturen sjunker snabbt så snart köldbäraren har gått ett varv i slangen. Ur den synpunkten är det inte bra att sträva efter långa gångtider på pumpen. Går pumpen 2 timmar och sedan står still 2 timmar blir ingående köldbärartemperatur i snitt lägre än om pumpen gick i cykler om t.ex. en halv timme. Kan pumpen gå kontinuerligt med motsvarande lägre effektuttag från borrhålet blir vinsten den största möjliga.