Samtliga tillverkare av bergvärmepumpar tillhandahåller sina ombud och installatörer beräknings-
program för kalkylerad ekonomisk vinning vid övergång till värmepumpdrift och därtill svarande
dimensionering av de till anläggningen nödvändiga energiavgivande hålen i berget .
För vanliga bostadshus är input-data för dessa ”beräkningar” vanligen den årliga kilowattimme-
mängden eller oljeförbrukningen omräknat i kWh. Med hänvisning till den så kallade värmefaktorn,
varmed menas förhållandet mellan den energi som tas från elnätet och den energi som kan hämtas
upp genom att sänka temperaturen i jord, luft eller vatten, görs gällande att den sistnämnda energimängden,
angiven i kilowattimmar, är vad som kommer att bli en kostnadsfri besparing.
Beräkningsprogrammen dividerar sedan det förmodade antalet inbesparade kilowattimmar under ett år
med pumpens effekt. Det ger antalet driftstimmar under året. Hur dessa timmar borde vara fördelade
mot det reella varierande uppvärmningsbehovet lämnas därhän.
En vanlig värmepump, säg en sådan som kan avge 7 kW effekt, tar under varje sekund den är i drift
ungefär två tredjedelar av energin för den avgivna effekten från berget, sommar som vinter. Energi-
tillströmningen genom stenmassan mot borrhålet bör alltså hela tiden när pumpen arbetar balansera
energiupptagningen till pumpaggregatet. Intermittens i pumpdriften beaktas oftast ej i beräkningen
av den nödvändiga energiströmningskapaciteten i berget fram till köldbärarvätskan.
Inte den effekt som pumpen begär, utan den teoretiskt beräknade ”gratisenergin”, jämt fördelad under
året, är grund för hur djupt borrhålet bör vara. Beräkningsprogrammen tar hänsyn till värmeledningstal
för bergarten. I övrigt tycks varje värmepumptillverkare vara sin egen önsketänkare om hur många kW
det går att utvinna ur berghålet, på första metern, den hundrade metern såväl som den på största djupet..
Uppvärmningssäsongen är i Mellansverige september - maj, 9 månader. Det innebär att
”medelförbrukningen” för var och en av dessa månader är 11,1 % av säsongens energiåtgång,
enligt värmepumptillverkarnas sätt att räkna.
Enligt omfattande statistik är normal fördelning av energi för en uppvärmningsperiod följande;
sept okt nov dec jan febr mars april maj
4,5 % 9,3 % 13,5 % 18,6 % 18,6 % 15,1 % 11,1 % 7,4 % 1,9 %
Om borrhålen är dimensionerade efter beräkningsprogrammens elvaprocentiga ”medelbehov”
så är det tydligt att energitillförseln ej ens tillgodoser till två tredjedelar vad som krävs under
december-januari.
18,6 % är ett månadsmedelbehov. En extra kall vecka, pumpen arbetar kontinuerligt, den får då inte
hälften av den energi från berget som krävs för att värmefaktorn skall bli vad installatören förespeglat !
Beräkning med fysikaliska data för i energitransporten medverkande materia och material, kapacivitet,
värmeledningsförmåga och grundvattentemperatur, ger besked i alla avseenden.
Akademiker, specialist i bergvärmeteknik, har lämnat uppgiften att isbildning i borrhålet uppkommer när
köldbärartemperaturen ned/upp blir lägre än -3,8o resp. -0,8o C
Maxime-effekter som erhålles ur de vanligast förekommande borrhålsdesignerna, när värmepumpen
arbetat några dygn i sträck, är här beräknade med följande ingångsvärden;
A. Granit/gnejs λ 3,5 J/s.m.oC, Vatten λ0,56, Slang 40x2,4 λ0,4, Brinemängd* 200 g/s, Håldiam 140
B. -“- -“- “ “ -“- -“- “ “ -“- -“- “ “ Brinemängd 400 g/s, -“- -“-
C. –“- -“- “ “ -“- -“- “ “ -“- -“- “ “ Brinemängd 200 g/s, Håldiam 4tum
D. –”- -”- ” ” -”- -”- ” ” -”- -”- ” ” Brinemängd 400 g/s, -”- ” ”
*kapacivitet 3,9 J/g oC
marktemp brinetemp temp* oC effekter energiflöde
oC ned oC bergvägg 1:a metern 1→50 m 51→100m 101→150m 151→200m ur 200m hål
A. 6,2 –3,1 +3,2 15,43 J/s 35W 668W 600W 531W 2534 J/s(W)
B. 6,2 –3,1 +3,2 15,43 752 714 680 644 2790
C. 6,2 –3,1 +2,4 18,53 848 705 584 481 2618
D. 6,2 –3,1 +2,4 18,53 885 807 733 669 3094
*översta meter
Begär av värmepumpinstallatören redovisning hur berghålet är beräknat och en garanti för att värmefaktorn, som tillverkaren annonserat, innehålles även under kontinuerlig drift.
11 sept 2005 CHE (CH Eickhoff tel/fax 0150 13568)
gäster: 431
dolda: 0
användare: 0