Vi kommer inte längre, jag har gjort praktiska försök som styrker mig i min uppfattning och du är övertygad om vad som gäller i teorin.

Du har rätt i en sak... vi kommer inte längre...

Men jag är inte bara övertygad om vad som gäller i teorin.  Jag *VET* att jag har rätt även i praktiken, då konsekvensen annars skulle bli den som jag har beskrivit ovan i punkt A-E.  Du kan helt enkelt inte komma ifrån det och det har inget med teori eller praktik att göra.

Sedan motsvarar en sänkning av snittemperaturen med 1 grad under t.ex. 8 timmar en energibesparing på ca 1,7% om man skall gå efter de vanliga uppgifterna att en grads sänkning sparar 5%.  Om du har genomfört prov med nattsänkning i ett par sovrum enbart, så lär det ju motsvara en ännu lägre besparing då sovrummet bara utgör en del av uppvärmningskostnaden.  Så jag vet inte riktigt vilket precisionsinstrument och vilken klimatkammare du har använt för att göra dina tester så att du kan dra några slutsatser av det.  Har du en förbrukning under dygnet på 20 kWh, så är ju 1.7% bara 0,34 kWh och om du bara har genomfört sänkningen i en del av huset så ör det alltså ännu mindre.  Så jag tror nog helt enkelt inte att du har haft tillräckligt goda förhållanden för att dra några säkra slutsatser.

Om man slår ut nattsänkningen på hela dygnet, så blir det en sänkning av snitttemperaturen med 1/3 grad.  Jag tvivlar på att du har kunnat få så identiska förhållanden så att inte utomhustemperaturen har varierat mer än 1/3 grad under tiden.  Så att dra några slutsatser ur avläsningar från dag till dag tycker jag som sagt inte är meningsfullt.

Som jag redan sagt anser jag det vanskigt att jämföra olika förbrukningar med varandra då det är svårt att kontrollera att förhållandena var desamma.  I ett äldre hus med gamla fönster osv, så påverkar inte bara temperatur utan också t.ex. solsken och vind.  Att få alla dessa faktorer liknande under en mätserie är inte lätt.  För övrigt har jag inget intresse av att mixtra med systemet och göra av med mer kWh bara för att bevisa något alldeles uppenbart.

Det här är inte bara teori.  Det är precis som jag säger.  Om du kan påstå att man inte sparar energi på detta, så blir konsekvensen även i praktiken den jag skrev, nämligen att en temperaturhöjning inte kostar någonting och att man får två helt olika förbrukningar på exakt samma temperaturer, beroende på hur man räknar.

Om du påstår att jag bara har rätt i teorin och inte i praktiken, så förklara för mig hur punkt A-E hänger ihop?  Om du inte lyckas förklara varför A-E inte stämmer, så anser jag att jag har bevisat att jag har rätt, nämligen att en periodsänkning innebär sänkning av förbrukning ÄVEN I PRAKTIKEN.

Jag kör både dag och nattsänkning.  På dagen sänker jag temperaturen i sovrummen och på natten sänker jag temperaturen i "vistelserummen" (vardagsrum/hall/kök osv).  Tycker inte om att sova svalt, så sovrummen är som sagt varma (20 grader) på natten och svala på dagen, då det ändå inte är någon där (och ja, jag är hemma under dagarna).

Jag har också "värmemätare" eftersom det är inbyggt i fjärrvärmecentralen, men det är ju vanskligt att läsa av den direkt och jämföra 2 dagar eftersom 2 dagar sällan är varandra lika.  Jag har inte ens försökt jämföra än.

Sunt förnuft och principen om energins oförstörbarhet säger att om man sänker temperaturen så sänks också förbrukningen, även om sänkningen är under ett bestämt tidsintervall.  Om någon vill påstå att det inte gäller, så betyder det motsatta också, att man kan genomföra en temperaturökning i ett motsvarande tidsintervall och inte behöva betala något för det.

Om jag sänker temperaturen under 12 timmar från 22 till 20 grader och du påstår att det inte ger någon som helst energibesparing, så är det precis samma påstående som att säga att det inte går åt någon extra energi att höja temperaturen under 12 timmar från 20 till 22 grader.  Detta är ju bara två olika sidor av samma mynt, om du förstår vad jag menar.

A.  Alla vet ju att det går åt mer energi att konstant ha 22 grader jämfört med att konstant ha 20 grader.
B.  Om vi konstant har 22 grader, så gör vi av med 100 kWh per dygn säger vi.
C.  Om vi konstant har 20 grader, så gör vi av med 90 kWh per dygn säger vi (det här är bara exempel).

D.  Om vi nu går från att konstant ha 22 grader (B-fallet) till att  ha 12 timmar sänkning till 20 grader (från kl. 20-08), så går det enligt dig inte åt mindre energi.  Vi gör fortfarande av med 100 kWh per dygn.

E.  Alltså, eftersom vi är kluriga, så har vi inte konstant 22 grader, utan har konstant 20 grader (C-fallet) och gör av med 90 kWh.  Sedan genomför vi en daghöjning under 12 timmar (från kl. 08-20, vilket är exakt samma driftsfall som i D-fallet ovan) och enligt dig går det inte åt någon extra energi.  Alltså gör vi nu av med 90 kWh.

Förklara för mig hur detta kan hänga ihop?  Exakt samma temperaturer under exakt samma tid, men man kommer fram till två olika förbrukningssiffror, bara genom att anta att man tidigare (för 10 år sedan?) hade 20 grader istället för 22 grader???

Du kan säga vad du vill, men du kan aldrig få detta att gå ihop...

Det beror på husets tröghet. Dels tar det tid för huset att gå ner i temp, vilket iofs kan pareras genom att starta nattsänkningen ett par timmar före läggdags, dels tar det tid för huset att återta den förlorade värmen, vilket iofs kan pareras på samma sätt som sänkningen.
Så javisst, man kan få en sänkning av temperaturen, inga problem. Men man sparar inte någon energi på det pga trögheten. Många påstår att det t.o.m drar mer energi än utan sänkning.

Bevisa att det inte ger någon besparing pga husets tröghet.  Varför i all sin dar skulle husets tröghet göra att man inte sparar någon energi?  Temperaturen är de-facto lägre under den perioden.

Motsatt, så borde man då kunna köra daghöjning istället.  Höja temperaturen 2 grader på dagen och sänka den på kvällen.  Och det skulle inte kräva någon extra energi "på grund av husets tröghet".  Hur får du egentligen det att gå ihop?

Marginaleffekten med en VP blir rätt liten, om sen höjningen i börvärde går plötsligt och det är kallt ute så finns en risk att elpatron går in utan att den egentligen behövs. Fast jag tror att det behövs större skillnader än 3 ºC upp eller ner.

Sen är frågan varför man inte har veckodagsänkning istället, då är ju huset oftast tomt?

Marginaleffekten procentuellt sett blir ju precis densamma.  Det är klart att i pengar räknat så sparar man mindre, eftersom uppvärmningen i sig kostar mindre.  Som jag redan skrev så är det under förutsättning att elpatron inte går in, men de flesta av oss har väl så väl tilltagna pumpar och "trögt" justerade att det inte blir frågan om någon elpatron.  Jag höjer ju lätt temperaturen hos mig från 15 grader till 21 grader utan eltillskott.

Att du vinner komfort förstår jag, mer tveksamt om du vinner någon energibesparning.

Alltså, det där med att man inte sparar någon energi hör man hela tiden, men förklara för mig varför?  Om man antar att VPn klarar av att höja temperaturen utan tillskott och man bortser från ev. COP-skillnader i framledningstemperaturer, så förklara varför man inte skulle tjäna något på nattsänkning?

Utan nattsänkning:  Medeltemp 21 grader
Med nattsänkning där tempen hinner sjunka till 19 grader på 5 timmar och sedan höjs till 21 grader igen på 5 timmar (bara ett exempel):  Medeltemp 20 grader under 10 timmar.

Förklara varför det inte går åt mindre energi när man har i snitt 1 grad lägre temperatur inomhus under 10 timmar?

Är det inte bättre att strypa radiatorn i sovrummet?