Den huvudsakliga målgruppen är nog övriga europa.
Och det är 100% effektäckning på dom anläggningarna.

Jag har tittat lite på amerikanska hemsidor upprättade av deras energimyndighet.  Det jag är i första hand intresserad av är kompkta markvärmeväxlare och "Slinky"

Man beskriver system med två eller fyra slangar per schakt. System med en slang per schakt verkar inte förekomma mer än i teorin. Detta tolkar jag som att man kommit längre när det gäller effektiva installationer.

Två slangar per schakt är cirka 60 procent effektivare än en slang. Med fyra slangar kan man förkorta schaktet ned till en tredjedel av ett schakt med två slangar.  

(Systemet med fyra slangar motsvarar effektivitetsmässigt det som beskrivs som "Slinky".)

Möjlighet till effektivare markanvändning finns således.  Det verkar helt enkelt inte vara svårt att även på en liten tomt kunna installera markvärmeväxlare. IVTs projekt är lovvärt om det för med sig oräddsla för nya lösningar.

Jag såg den på en mässa för några veckor sedan, men vet inte om den skall stå eller ligga i marken.

Kollektorn var ca 120 X 120 cm (ungefär) så skall den läggas i marken bör diket vara lite bredare än så kan man väl anta.

Om man ställer den så borde man kunna gräva smalt men djupt - ca 2 meter.

Var på Hem&villamässan i Stockholm igår. IVT hade kompaktkollektorn där, och den var mycket riktigt ungefär en meter. Dock så pratade jag med en säljare och då visade det sig att det som fanns i montern bara var en modell... I själva verket är "kompakt"-kollektorn två meter! Att gräva ner den stående ter sig alltså knappt genomförbart utan en riktig monstermaskin till grävare...

Dessutom så förutsätter kompaktkollektorn återladdning under sommarhalvåret, dvs man måste installera en frånluftsmodul (som värmer brinen) också.

Detta är särskilt viktigt vid paralellkoppling av kollektorer, då dessa, förutsatt att de är helt fria på luft och lika långa, i viss mån är självjusterande med avseende på flödet i de olika slingorna.

Om du har en slinga som har mer luft samlat på högpunkterna så måste cirkpumpen lyfta vattnet förbi luftfickorna, detta innebär att ett större difftryck krävs för att cirkpumpen skall kunna få vattnet i den slingan att cirkulera.

Rickard!

Hur viktigt är det att det är EXAKT lika långa, utan att behöva någon strypventil??

Jag har lagt 2 * 300 meter. Fick kapa den ena slingan med ca 10 meter när jag nådde panrummet. Måste ha varit nå't fel på tumstocken.  

På varje vändrör så sitter det ett litet rör som går till nästa vändrör och till nästa osv. på kompaktkollektorn.
Det gör att luft kan passera lättare igenom kollektorn.
Det är dom små rörena som håller ihop konstruktionen dessutom.
Fast man bör ändå en rejäl pump när man ska fylla systemet.

Genom att lägga mer slang i grävschaktet ökar man den mängd jord som aktiveras.  Mätresultat i Varia 511 indikerar att man vid slutet av säsongen får en lägre temperatur, som kan ligga ned mot minus tio grader men att detta bara påverkar verkningsgraden motsvarande tio procent.

Om man gör en jämförelse med vanlig slang och ett system med två slangar på olika djup, så medger det senare ett ökat effektuttag på 60 procent. Grävningen blir redan på denna grund kortare.

Behovet av längd på grävschaktet minskar ytterligare genom att slangen läggs i slingor, sk slinky. Schaktlängden kan härigenom kortas till en tredjedel av längden för ett dubbelslangsystem.

Liknelsen med direktkondensering är inte helt främmande. Nyttjandet av marken blir mycket större med koppar, eftersom det är en bättre ledare än slangen.

IVT har varit involverade i tester av Slinky i Sverige tillsammans med Uponor (som tillverkar slangar). Enligt båda saknas dock ekonomiska incitament för att satsa på en annan typ av förläggningen av slangen. De anser  helt enkelt att detta ankommer på grävarna (som av förklarliga skäl kanske inte vill att arbetet skall göras mindre eller att de saknar kunskapen).

För egen del är jag intresserad eftersom jag har en begränsad storlek på trädgården samt att det är tilltalande att bara behöva gräva tre eller fyra schakt, någon decimeter breda och vart och ett cirka 30 meter långt.

Upplysningvis kan anföras att byggnaden finns i Skåne och i tätbebyggt område.

Jag är som sagt tacksam för synpunkter. Något som tillkommer att beräkna är storlek och effektbehov vad avser cirkulationspump mm. Till detta får jag dock återkomma.

Enligt uppgift kostar kompaktkollektorn 800-1000 kr per enhet. För en pump på cirka 10 kW  rekommenderas 18 st kompaktkollektorer samt återvinning av värme i frånluften.

Jag är ytterst nyfiken på att höra synpunkter på denna kollektor.

Något som jag själv överväger är att installera en kompaktkollektor som går under benämningen "slinky". Den är beskriven bland annat i SGIs rapport Varia 511 samt att jag har en amerikansk manual som avser installation av slinky. En stor fördel med detta system är att det är betydligt billigare än att installera konventionell markvärmeväxlare, eftersom grävarbetet blir mindre. Skillnaden på en vanlig markvärmarinstallation (ytjordvärme) är i huvudsak att väsentligt mycket mer slang används men att betydligt mindre markyta tas i anspråk.

Enligt min preliminära uppskattning skulle tre stycken 40 meter långa grävda schakt med slang motsvara cirka 600 m vanlig jordvärmeslinga. Slinkyn kan installeras antingen stående (vertikalt) eller liggande (horisontellt).

Jag har dock inte vågat gå igång med projektet och emotser tacksamt synpunkter.

Jag önskar att det läggs upp ett ämne som just avser synpunkter på kompaktvärmeväxlare/slinky. Som jag ser det är fördelarna stora och det finns stora möjligheter till rationalisering vad avser installation.

Skulle inte vilja ha en massiv isbit tryckandes mot min grund iaf..

Jag såg den på en mässa för några veckor sedan, men vet inte om den skall stå eller ligga i marken.

Kollektorn var ca 120 X 120 cm (ungefär) så skall den läggas i marken bör diket vara lite bredare än så kan man väl anta.

Om man ställer den så borde man kunna gräva smalt men djupt - ca 2 meter.

Generellt rekommenderas det inte att man förlägger yjordvärmekollektor närmare än 2 meter från grund.

Detta för att husets grundkonstruktion inte skall påverkas av markens frysning. (käle)

Kan det vara IVT:s nya kompaktkollektor du hört talas om???

Den skulle ju faktiskt kunna grävas ned 2 meter från huset och på så sätt ta till vara (i alla fall en del av) husets värmeläckage.

Vet dock inte vad den kostar.

Det talas om en ny metod för att förlägga slang till värmepump där man använder ett system av "plattor" som man placerar längs husets sockel. I detta system tar man vara på den relativt höga marktemperatur som finns just där och även på en viss andel av solenergin under den varma årstiden.

Är det någon som vet var man kan skaffa mer information om detta system och om det framöver skulle kunna utgöra ett fördelaktigt alternativ till mer traditionell förläggning av slang?