V�rmepumpsForums FAQ - De fem senast besvarade fr�gorna:

Hej! Har ett nybyggt hus med Nibe 360P. (Har inte flyttat in �n) Jag beh�ver veta hur v�rmepumpuen fungerar. Min installat�r och jag kommunicerar inte s�rskilt bra. (Jag litar inte riktigt p� personer som ondg�r sig �ver kr�ngliga menyer, l�ser innantill i hur man st�ller in maskinen och kliar sig i huvudet.) Fr�ga ett: Kompressorn drar 650W. Kommer den att g� hela tiden eller startar den och stannar som den vill? Finns det en termostat funktion f�r vilka intervall som kompressorn startar stannar f�r varmvattnets uppv�rmning. T�nker p� hur jag skall ber�kna kostnaden f�r uppv�rmning av varmvattnet. Tv�: Det �r ett riktigt st�rande fl�ktljud med tillh�rande vibrationer i pl�ten. Hur f�r jag bort det p� b�sta s�tt? Jag ser att jag kan manuellt s�nka fl�kthastigheten i ett par timmar med ett n�got b�ttre ljudklimat. Dock inte acceptabelt. Tre: M�ste jag ta ut en annan firma (proffs p� ventilationssystem) f�r att f� r�tt fl�ktvarvtal inst�llt p� pumpen. (t�nker p� f�reg�ende fr�ga) Installat�ren fr�gade bara om ungef�rlig boarea och valde ett generellt v�rde p� "plinten" d�r han trodde att normal ventilationskapacitet uppylldes. Borde inte det vara s� att l�gsta m�jliga fl�kthastighet v�ljs med alla fr�nluftsdon �ppna? fyra: �r det "samma" vatten som anv�nds till golvv�rmen som till tappvarmvattnet? Mycket fr�gor blev det. tack p� f�rhand.

Sun, 15 Aug 2010 16:16:27 GMT

Denna typ av fr�gor passar b�st i v�rmepumpsforums avdelning f�r fr�nluftsv�rmepumpar.

Min tanke med FAQ:n �r att svara p� generella och "stora" fr�gor om v�rmepumpar och tillh�rande omr�den.

http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?board=37.0

Provtryckning och vakuumsugning av luft/luft-v�rmepumpar, hur och varf�r?

Sun, 15 Aug 2010 16:16:14 GMT

Varf�r provtrycker man?

Tryckprovningen sker f�r att man ska se att k�ldmediets alla delar mekaniskt h�ller f�r det normala drifttrycket som finns i anl�ggningen. �r inte helt insatt i dagens regler, men jag tror att man ska provtrycka till ca 1,4 g�nger avs�kringstrycket i anl�ggningen. Detta g�rs normalt med kv�vgas fr�n tuber som h�lller 200 bar av praktiska sk�l. Kv�vgasen �r torr samt man kan anv�nda kv�vgastuber ist�llet f�r att sl�pa p� kompressorer och torkutrustning f�r luft.

Eftersom jag inte �r aktiv l�ngre inom kylbranchen s� vet jag inte om det finns ett undantag f�r sm� anl�ggningar n�r det g�ller provtryckningen men det skulle f�rv�na mig om ett undantag fanns i regelverket.

Normal arbetsg�ng vid installation �r:

Montage
Provtryckning till erfoderligt tryck
L�cks�kning
Vakuumsugning till erfoderligt tryck
Vakuumtest under l�mplig tid med absolutvakuumeter
Fyllning av k�ldmedium
Uppstart av anl�ggningen
Driftoptimering

Absolutvakuumeter �r den enda garantin som man i praktiken kan ha att ett system �r torrt. Dessutom �r det s� att i praktiken s� ser man direkt p� vakummetern om man har en liten l�cka, det kr�vs v�ldigt lite l�ckage f�r att trycket ska stiga det minsta. Fr�n helt "tomt" vid vakuum s� kr�vs det inte mycket f�r att trycket ska stiga.

Ibland f�respr�kas�kv�vgasfyllning och annat kr�ngel, varf�r? Jag tror att det beror p� att de g�nger kylmont�rerna r�kat ut f�r vatten i anl�ggningarna har de haft stora problem att komma ned i vakuum. Detta i sin tur beror nog p� att de inte riktigt vet hur en vakuumpump fungerar. Problemet man f�r n�r vattnet kokar av i� anl�ggningen �r att n�r vatten�ngan n�r vakuumpumpen s� sp�ds oljan i vakuumpumpen ut, och vakuumpumpen slutar att suga och man kommer inte ned i tryck.

Men vad �r det som verkligen h�nder i vakuumpumpen, varf�r slutar den att suga? Om drifttemperaturen p� vakuumpumpen �r 70 grader och man suger in vatten�nga vid l�gt tryck och h�jer trycket p� �ngan s� kommer vattnet att kondensera, Eftersom vakuumpumpen h�ller 70 grader s� kommer vattnet att kondensera vid 0,31 bar absolut allts� vid 0,7 bars undertryck j�mf�rt med atmosf�rstryck. Allts� kan inte vakuumpumpen bl�sa ut vatten�nga till fria luften som h�ller atmosf�rstryck. Vattnet blir kvar i pumpkammaren, n�r kammaren �ppnas mot sugsidan s� f�r�ngas vattnet igen och med andra ord s� suger inte pumpen in n�t nytt vatten och vakuumpumpen st�r och snurrar utan att utf�ra n�got vettigt arbete.

Hur kan man komma �t detta problem? De flesta vakuumpumpar har en ballastventil, Den fungerar p� s� s�tt att f�rst s� suger vakuumpumpen in allt den kan fr�n sugsidan, n�r sugporten st�ngs �ppnas en ny port och man fyller kompressionsrummet med luft fr�n omgivningen. Denna luft kommer sedan att h�ja trycket i kompressionkammaren s� att vakuumpumpen kan bl�sa ut gasen och vatten�ngan till omgivningen. Allts� ska man komprimera vatten�nga i en vakuumpump till atmosv�rstryck s� m�ste arbetstemperaturen p� pumpen antingen h�llas �ver 100�C eller s� m�ste man tillf�ra en ballastgas i komprimeringen som hj�lper till att h�ja trycket. Jag �r ganska s�ker p� att de flesta kylmont�rer inte vet vad ballastventilen egentligen har f�r funktion. De flesta k�r med den st�ngd. Har man sedan vatten i anl�ggningen f�r man problem. Man har kommit p� att om man fyller kv�vgas i anl�ggningen mellan vakumsugningarna g�r det l�ttare. Vad kv�vgasen i verkligheten g�r �r att fungera som ballast i vakuumpumpen och underl�ttar p� s� s�tt vakuumsugningen. Men det hade ju varit l�ttare att �ppna ballastventilen, d� hade man ju sluppit att sl�pa kv�vgastuber...

PerJ

L�nar det sig verkligen?

Sun, 15 Aug 2010 16:16:00 GMT

Den st�ndiga fr�gan!

L�nar det sig verkligen att investera i v�rmepump? Den fr�gan st�ller sig de flesta (som inte redan investerat). H�r kommer jag att redovisa n�gra av de tankar jag har i denna fr�ga.

Luft/luft-v�rmepump.

Mycket popul�rt investeringsalternativ f�r de som idag har direktverkande el. Kort payoff-tid, normalt 2-4 �r.

L�s mer om luftv�rmepumpen h�r.

Luft/vatten-v�rmepump

Ett bra alternativ f�r de som bor i s�dra sverige, sparar inte riktigt lika mycket som en mark eller bergv�rmepump, men har den stora f�rdelen att de v�rmer b�de huset och tappvarmvattnet. En brist som de flesta luft/vatten-v�rmepumparna har �r att de stoppar helt vid temperaturer under -10 till -15�C. Nu har det dock b�rjat komma nya typer av luft/vatten-v�rmepumpar som arbetar med R410A som k�ldmedium, dessa v�rmepumpar fungerar i de flesta fallen oavsett utetemperatur, de ger ingen vidare bra verkningsgrad vid riktigt kallt v�der, men de �r �nd� effektivare �n direktverkande el...

Investeringskostnaden f�r en komplett luft/vatten-v�rmepumpsinstallation ligger p� ca 75-100 000 kr, det finns naturligtvis extremer �t b�da h�ll, men generellt, f�r en v�l fungerande anl�ggning ligger priset i det omr�det. F�rdelarna med luft/vatten-v�rmepump �r:

Lindrig installation, ingen gr�vning, ingen borrning och kr�ver inte stort utrymme.
Ger v�rme b�de f�r huset och tappvarmvattnet
Med en anpassad elpanna s� fungerar tillskottet p� ett bra s�tt, st�rningsfri funktion
H�jer v�rdet p� fastigheten, inte lika mycket som en mark eller bergv�rmepump g�r, men �nd�.

Nackdelarna:

Relativt l�g verkningsgrad vid minusgrader ute
Vissa typer av luft/vatten-v�rmepumpar riskerar att frysa s�nder vid l�ngre str�mavbrott om de inte dr�neras.
Livsl�ngden, min synpunkt, �r kortare �n f�r en mark eller bergv�rmepump, men f�rmodligen i paritet med den f�r luft/luft-v�rmepumparna.
Kan bullra en del, utomhus, det g�ller att t�nka till lite vid placeringen av utedelen - kanske ta ett samtal med grannarna innan man best�mmer platsen...
En del anser att utedelen �r ful.
R�tt dyrt, kan i vissa fall ge en r�tt l�ng payoff-tid.

Jag har gjort en Kalkyl med Nibes program f�r ber�kning av kostnader, besparingar och �terbetalningstid, och s� h�r ser det ut f�r en villa i Sundsvallsomr�det med 22500 kWh/�r i f�rbrukning f�r v�rme och tappvarmvatten, hush�llsel ej medr�knad.

Markv�rmepump (jordv�rme)

I mina �gen det b�sta alternativet om man har plats nog att gr�va ned den m�ngd kollektor (slang) som beh�vs, normalt ca 20-30 000 kr billigare �n bergv�rme och om man har de r�tta polarna kanske �nnu billigare (L�s: k�nner n�n med gr�vmaskin, de brukar gr�va mer eller mindre f�r n�jets skull...)

F�rdelarna:

H�g besparing
H�g verkningsgrad
Bra energit�ckningsgrad
L�ng livsl�ngd
Inget eller lite st�rande buller
H�jer husets v�rde markant
Frikyla �r m�jlig
En stor del av investeringskostnaden best�r i extremt l�nglivad anl�ggningsdel, kollektorn, den antas ha en livsl�ngd p� 50 - 100 �r och kan , om man vill, d�rf�r mer eller mindre undantas fr�n den kostnad som ligger till grund f�r "payoff-tidsber�kningar".

Nackdelarna:

Stor p�verkan p� tomten vid f�rl�ggning av kollektorn
H�g investeringskostnad
Relativt l�ng payoff-tid (beroende p� hur man r�knar)
S�mre kapacitet p� eventuell frikyla j�mf�r med bergv�rmealternativet.

Markv�rme har av n�gon outgrundlig anledning hamnat lite i skymundan, de flesta stirrar�sig blinda p� bergv�rme trots att markv�rme n�stan alltid blir billigare, v�rmefunktionen �r normalt lika bra, men frikyla fungerar lite s�mre �n med bergv�rmepump p.g.a. den h�gre temp som ytjorden h�ller, speciellt i slutet av sommaren. I mitt tycke �r jordv�rme det alternativ som skall v�ljas om man har plats f�r kollektorn.

En jordv�rmepump kostar i intervallet 35-65 000 kr till en normal villa, lite beroende p� tillverkare och huruvida den inneh�ller varmvattenberedare eller ej, den totala investeringskostnaden f�r jordv�rme ligger p� ca 80- 110 000 kr, d� med installation, kollektor, k�db�rarv�tska och installation inr�knat i priset. Det g�r att k�pa billigare, men kan �ven kosta mer i "�verhettade" omr�den.
Om man installerar p� egen hand kan man komma undan s� billigt som ca 70 000 kr med allt inr�knat.

Bergv�rme

Bergv�rme har tagit sverige med storm, 10 000-tals anl�ggningar har installerats de senaste �ren, men den stora efterfr�gan har p� senare tid, speciellt i storst�derna pressat upp kostnaderna till niv�er som g�r det "sv�rt" att r�kna hem den inom en rimlig tid. Det finns dock flera f�rdelar med bergv�rme som man inte ser utan att ordentligt begrunda hela bilden av investeringen.

F�rdelarna:

H�g besparing
H�g verkningsgrad
Bra energit�ckningsgrad
L�ng livsl�ngd
Inget eller lite st�rande buller
H�jer husets v�rde markant
Frikyla �r m�jlig och fungerar bra st�rre delen av sommaren, b�ttre ju l�ngre norrut du bor, detta tack vara bergets l�gre "grundtemperatur".
En stor del av investeringskostnaden best�r i extremt l�nglivad anl�ggningsdel, borrh�l/kollektor, de antas ha en livsl�ngd p� 50 - 100 �r och kan , om man vill, d�rf�r mer eller mindre undantas fr�n den kostnad som ligger till grund f�r "payoff-tidsber�kningar.
Liten p�verkan p� tomten

Nackdelarna:

H�g investeringskostnad
L�ng payoff-tid (beroende p� hur man r�knar)

Bergv�rme �r ett "s�kert" kort, stor besparing, liten p�verkan p� tomten, ger dig dessutom friheten att nyttja din mark till annat �n en jordv�rmekollektor. Jag tror att bergv�rme �r ett bra alternativ f�r m�nga, fr�mst f�r de som bor utanf�r storst�derna d�r det nu b�rjar bli hutl�st dyrt med bergv�rme.

Det stora problemet med bergv�rme �r de payoff-kalkyler som g�rs... I dessa r�knas kostnaden f�r borrh�l och kollektor alltid in, detta trots att livsl�ngden p� dessa tv� delar av anl�ggningen har en v�ldigt l�ng livsl�ngd. Husets v�rde stiger mycket kraftigt med en bergv�rmepump installerad, min bed�mning �r att halva investeringskostnaden kan r�knas hem i ett h�gre v�rde p� huset, r�knar man dessutom med 50-100 �rs livsl�ngd p� borrh�l/kollektor s� kan man nog se bergv�rme som det allra b�sta alternativet n�r det g�ller milj�v�nlig och "billig" uppv�rmning.

En bergv�rmepump kostar i intervallet 35-65 000 kr till en normal villa, lite beroende p� tillverkare och huruvida den inneh�ller varmvattenberedare eller ej, den totala investeringskostnaden f�r bergv�rme ligger p� ca 100-150 000 kr f�r en normalvilla.
Om man sj�lv installerar sj�lva v�rmepumpen och upphandlar borrningen p� egen hand kan man komma undan billigare, dock utan den trygghet som totalentreprenaden inneb�r.

Sammanfattning

Som jag ser det s� kan alla typer av v�rmepumpar vara ett bra alternativ, allt beror p� hur mycket man kan/vill investera, vilken typ av uppv�rmningssystem man har sedan tidigare och hur man r�knar payoff-tiden p� de olika delarna av systemet. Konvertering av hus med direktverkande el kan vara intressant, men fr�mst f�r de som g�r allt, eller det mesta, i egen regi. �ven konvertering h�jer husets marknadsv�rde markant och kan, beroende p� hur man r�knar, vara en god aff�r.

Intressant at se �r att payoff-tiden som regel blir kortare ju mindre investering man g�r, l�t dock detta inte lura er, kolla �ven p� de besparingar man g�r p� l�ng sikt, tag dessutom i beaktande att husets v�rde stiger mer ju mer optimalt uppv�rmninsgsystem du satsar p�. Skulle man dessutom sl� ut kostnaderna f�r kollektorn p� 50-100 �r s� skulle payoff-tiden bli riktigt bra p� mark eller bergv�meexemplet.

F�r att f� b�sta m�jliga offert, oavsett vilken v�rmepump ni v�ljer och var i landet ni bor, prova g�rna v�rmepumpsforums egna gratis och oberoende offerttj�nst www.energioffert.se

Tester

Sun, 15 Aug 2010 16:15:42 GMT

T�nkte samla lite l�nkar till olika tester p� v�rmepumpar.

R�d och R�n - luft/luft-v�rmepumpar

Promotelec - Luft/luft-v�rmepumpar

R�d och R�n - Mark/berg-v�rmepumpar

Energimyndigheten/SP, bra tester!

Det var vad jag hittade just nu, maila mig g�rna fler l�nkar til tester p� v�rmepumpar av alla typer.

Mail: rickard@varmepumpsforum.com

Hej Min fr�ga g�ller IVT Nordic inverter modell 12 fr-n luft/luft. Har l�st att ivertertekniken skall �ka livsl�ngden genom kompressorn arbetar hela tiden med olika varvtal. Min pump startar och stannar hela tiden (utedelen), kan det vara n�got fel? Vid varje start och stopp porlar och s�rplar det ganska h�gljutt (innedelen), fel? Mvh Anders

Sun, 15 Aug 2010 16:15:28 GMT

Det �r sv�rt att s�ga s�kert p� vad dina t�ta start och stopp beror p�, men det troligaste �r att ditt hus har s� litet v�rmebehov att den l�gsta effekt som din v�rmepump kan ge �nd� �r f�r h�g.

Din v�rmepump ger som minst ca 1 kW v�rme, och p� v�r och h�st �r det ganska troligt att det �r f�r mycket f�r att kompressorn hela tiden skall kunna till�tas att g�.

F�r att kontrollera funktionen kan du f�r en stund (typ 1 timme) dra upp b�rv�rdet till max och se vad som h�nder, normalt skall d� inbl�sningstemperaturen bli h�g (kanske ca 40-50 �C) och kompressorn i utedelen skall g� kontinuerligt.

Att det porlar och s�rplar beror p� att trycket (ca 30 bars tryck)�mellan v�rmepumpens utedel och innedel utj�mnas n�r kompressorn stannar och k�ldmediat i samband med det kan ge ifr�n sig den typen av ljud.

Naturligtvis kan dina "problem" �ven bero p� att det �r n�got fel p� v�rmepumpen, men jag tvivlar p� det, g�r en fullfartstest och kolla sedan hur den g�r, det riktiga facit f�r du dock f�rst n�r det blir riktigt kallt ute.

Lycka till.

/Rickard