V�rmepumpsForums FAQ - De fem senast besvarade fr�gorna:

Allt om Luft/luft-v�rmepumpen!

Sat, 11 Dec 2010 16:04:49 GMT

Funktion

Luft/luft-v�rmepumpen h�mtar sin energi ur utomhusluften, I utedelen sitter en fl�kt som bl�ser stora m�ngder (normalt ca 2500 m3/h) luft genom en s.k. f�r�ngare d�r k�ldmediat hettas upp och �verf�rs till inomhusdelen/inomhusdelarna (det finns v�rmepumpar med 2 eller fler innedelar). Det upphettade k�ldmediat kyls sedan av i innedelens kondensor och innedelen avger d� v�rme. Styrningen av f�r�ngning och kondensering �r en relativt komplicerad process, och inte alla tillverkare har lika effektiva v�rmepumpar. Speciellt inte n�r utetemperaturen blir l�g. F�r att f�r�ngning/kondensering skall fungera s� bra som m�jligt styrs i de allra flesta luft/luft-v�rmepumparna b�de fl�ktarnas och kompressorns varvtal - allt f�r att uppn� ett s� optimalt f�rh�llande som m�jligt f�r v�rmepumpen. Vid temperaturer under ca +5�C s� frostar utedelen p�, automatisk avfrostning sker d� f�r att utedelens kapacitet inte skall bli f�r l�g, �ven h�r sker avfrostningen p� olika s�tt p� de olika fabrikaten, vissa avfrostar enbart utifr�n den utetemp som f�r tillf�llet r�der, medan andra m�ter temperaturen, b�de ute, och p� det upphettade k�ldmediat - n�r k�ldmediats temperatur blir f�r l�g i f�rh�llande till utetempen s� triggas en avfrostning. P� vissa v�rmepumpar anv�nds en kombination av dessa tv� avfrostningsprinciper, d.v.s. att de, till en viss gr�ns, avfrostar beroende p� k�ldmediats temperatur i f�rh�llande till utetempen, f�r att sedan �verg� till att avfrosta enbart beroende p� utetemp n�r det blir riktigt kallt. Verkningsgraden COP �r l�g vid temperaturer under -15 grader. Relativt stora skillnader finns dock mellan tillverkarna. F�r nordliga delar av landet �r det viktigt att hitta en v�rmepump som ger b�de h�g uteffekt och h�g COP vid l�ga utetemperaturer. L�s g�rna R�d och R�ns tester h�r innan k�p, det kan ge en bild av vilka tillverkare som lyckats b�st med optimeringen av sin styrning och avfrostning. �ven Promotelec presenterar m�tv�rden f�r uteffekter och COP p� olika luft/luft-v�rmepumpar, dock inte p� svenska spr�ket...

Skillnader mellan luft/luft-v�rmepumpar och Luft/vatten-v�rmepumpar

Luft/luftv�rmepumpens funktion kan du sedan tidigare (om du l�st ovanst�ende) men skillnaderna mellan luft/luft och luft/vatten-v�rmepumparna, vilka �r dom? Det finns flera, men den st�rsta skillnaden g�ller p� vilket s�tt v�rmen distribueras i huset, luft/vatten-v�rmepumpen kopplas normalt ihop med det befintliga vattenburna systemet och v�rmer p� s� s�tt b�de huset (antingen via radiatorer, golvv�rme eller fl�ktradiatorer) och tappvarmvattnet. De kan, givet att verkningsgraden �r likv�rdig, d�rf�r ge en st�rre besparing �n luft/luft-v�rmepumpen om man sedan tidigare har ett vattenburet system.

Vem passar luft/luft-v�rmepumpen b�st f�r

Jag brukar lite sk�mtsamt s�ga att en luft/luft-v�rmepump passar b�st f�r en ungkarl som bor i ett litet hus (<100 m2) med �ppen planl�sning och byggt i ett plan. Killen ifr�ga skall oftast duscha p� jobbet, och sk�ter det mesta av sitt matintag utanf�r huset! Sk�mt �sido kan man v�l s�ga s� h�r: Den optimala luft/luft-v�rmepumpskunden �r den som har:

Ett hus med �ppen planl�sning
Direktverkande el
Liten tappvarmvattenf�rbrukning
Inte s� stora krav p� j�mn temperatur i alla rum (ibland st�nger man ju en d�rr av misstag)
Helst ett hus byggt i ett plan

��

Naturligtvis kan man spara pengar med en luft/luft-v�rmepump �ven i hus med vattenburen v�rme och byggt i fler �n ett plan, faktum �r att luft/luft-v�rmepumpen nog �r den v�rmepump som snabbast tj�nar in sig, detta oavsett vilken hustyp man har! Men, och detta �r ett viktigt men, den spar inte mest pengar varje �r! L�ngsiktigt skall man d�rf�r �verv�ga noga vilket val man g�r. Om man vet med sig att man t�nkt bo l�nge i sitt hus, kanske har barn, eller avser skaffa, och att man �nd� kanske inom n�gra �r m�ste g�ra investeringar i stt uppv�rmningssystem, ja d� skall man titta p� de andra alternativ som finns.

L�t dig inte luras av de gl�ttiga annonserna

Uteffekten som anges f�r luft/luft-v�rmepumparna �r uppm�tta vid +7 grader ute, n�r de i princip �r som effektivast och ger den h�gsta uteffekten, p� vintern n�r det �r riktigt kallt ger de bara ca 50% av den uteffekt som anges i reklamen. "Gano" har gjort ett talande diagram �ver detta, och jag infogar med gl�dje detta i denna genomgripande luft/luft-v�rmepumpsartikel.

Kurvorna motsvarar Sanyo 124 (kraftfull v�rmepump), IVT 12FR (stor v�rmepump) och Mitsubishis 25 GA (liten v�rmepump).

Hustypen �r ett direktelshus byggt p� 70-talet med ca 20 cm mineralull i v�ggar och bj�lklag, och s� h�r ser det ut!

Slutligen under denna punkt kan man v�l sammanfatta det s� h�r: Luft/luft-v�rmepumpen �r en "s�ker" investering s� till vida att den i princip garanterat tj�nar in sig p� 2-4 �r, den ger dock ingen besparing vad g�ller tappvarmvatten, och den klarar inte av att sprida v�rmen till alla utrymmen, t.ex. ekonomidel och garage, k�llare och �verv�ningar om den placeras i markplanets bostadsdel.

�

I hus byggda i fler �n ett plan kan man naturligtvis s�tta in en v�rmepump med tv� eller fler innedelar, eller 2 v�rmepumpar. Det blir dock dyrare, och payoff-tiden kan bli n�got l�ngre �ven om den �rliga besparingen �kar.

Luft/luft-v�rmepumpens f�rdelar

Billig.
Relativt enkel (billig) att installera.
Kan �ven kyla hyset n�r det �r varmt ute.
Kort �terbetalningstid, oftast intj�nad p� 2-4 �r.
Vissa personer (m�nga) upplever att de f�r ett b�ttre inomhusklimat. tack vare de luftfilter som v�rmepumparna �r utrustade med.

Luft/luft-v�rmepumpens nackdelar

Buller, fl�ktarna h�rs, speciellt n�r de g�r p� h�ga varvtal, vilket �r viktigt ur effektivitetssynpunkt. Detta g�ller b�de ute och innedelen.
Ingen tappvarmvattentillverkning, minskar den m�jliga besparingen.
I hus som inte har �ppen planl�sning och/eller i hus byggda i mer �n ett plan s� blir den procentuella besparingen liten p.g.a. att v�rmepumpen inte kommer �t att v�rma hela huset.
Luftfilter och kondensor beh�ver reng�ras, med n�gon eller n�gra veckors mellanrum.
D�lig verkningsgrad vid utetemperaturer under -10�C, vid -15�C ger de flesta v�rmepumparna bara ca 1.5-2.0 i COP.
Annat uppv�rmningssytem "m�ste" finnas, n�r det �r som kallast ger de som minst uteffekt! Om "det andra" uppv�rmningssystemet �r i d�ligt skick kan det inneb�ra relativt h�ga totala driftskostnader f�r uppv�rmningen, �ven om sj�lva v�rmepumpen tj�nar in sig.

��

Att t�nka p� innan k�p

Det finns sannerligen en hel del att v�lja p�! Jag tycker att man skall k�pa ett bepr�vat fabrikat, eller ett fabrikat som man har f�tt goda referenser p�.
K�p helst v�rmepumpen inklusive installation, det ger dig b�sta garantierna, och borgar f�r en b�ttre funktion eller ett gratis �tg�rdande av problemen - om de skulle uppst�.
Se till att den v�rmepump du v�ljer �r anpassad f�r svenskt klimat, b�de med avseende p� funktionen och avfrostningen/avrinningen av avfrostningsvattnet.
V�lj en v�rmepump med R410A som k�ldmedium, de har h�gre verkningsgrad och ger en st�rre �rlig besparing, speciellt p� kallare breddgrader.
K�p en "inverter", d.v.s. en varvtalsstyrd v�rmepump, den ger b�ttre verkningsgrad och som regel en l�gre genomsnittlig ljudniv�.
Tag g�rna in referenser med avseende p� installat�ren, det �r trots allt installationen som skall s�kerst�lla maximal besparing och minimalt bekymmer med buller/drag och v�rmespridning.
K�p inte f�r liten v�rmepump, t�nk p� att en 6 kW v�rmepump bara ger ca 2-3 kW v�rme vid -15�C.
V�lj med omsorg, l�s testerna som jag l�nkat till ovan, och l�s p� mer i v�rmepumpsforums luft/luft-v�rmepumpsavdelning som du hittar h�r.
Tag g�rna in fler �n en offert, kolla n�tet, stora installationsf�retag som ELON, (IKEA!), Ahlsell, YORK m.fl har ofta kampanjer p� vissa modeller. Scanna �ven av tillverkarnas svenska hemsidor f�r att se om de har riktade kampanjer.
Om du k�per installationen, kom ih�g att det finns stor risk f�r att garantierna inte g�ller p� v�rmepumpen om den som installerar inte �r ackrediterad. Att s�lja en installation inkl. idrifttagning �r dessutom olagligt, alla yrkesm�ssiga installationer m�ste ske av ett ackrediterat f�retag.
I vissa kommuner kr�vs tillst�nd f�r att f� installera luft/luft-v�rmepump, detta p.g.a. bullret utomhus, kolla med din kommun vad som g�ller d�r just du bor.

Hur mycket kan man spara

Jag brukar s�ga att en besparing (i ett eluppv�rmt hus) normalt ligger p� ca 20-25% av den tidigare totala energif�rbrukningen. St�rre besparingar �n s� kan dock g�ras om man har r�tt f�ruts�ttningar enligt de beskrivningar jag gjort ovan, r�kna dock inte med mer �n 50% p� den tidigare totala enrgif�rbrukningen. Ju st�rre hus man har, desto l�gre blir den totala procentuella besparingen, st�rst besparing (i procent) f�r man i hus med liten yta, �ppen planl�sning, byggt i ett plan. Om du avser k�ra din v�rmepump som kylmaskin p� sommaren, r�kna med avsev�rt mindre procentuell besparing. I reda siffror p�st�r jag att en normal f�rv�ntad besparing i en "normalvilla" ligger i intervallet 4000 - 7000 kWh/�r.

Vad kostar det

En normal installation kostar idag ca 15000 - 25000 kr, om du v�ljer fler innedelar s� tillkommer naturligtvis ytterligare ett antal tusenlappar.

Men att installera sj�lv d�?

Visst kan man g�ra det! Det finns dock ett antal t�nkv�rda saker att reflektera �ver innan man g�r �stad och best�ller sin v�rmepump.

Vem skall g�ra k�ldmedieinstallationen? Om du g�r det sj�lv faller i princip alla garantier, jag kan i alla fall inte ge n�gra exempel p� d�r garantin g�ller i fallet d�r installationen sker p� egen hand (och d�r ingrepp i k�ldmediekretsen kr�vs). De garantier som finns om man installerar sj�lv brukar innefatta att maskinen m�ste demonteras och skickas p� verkstad, ett ingrepp som inneb�r att du m�ste k�ra tillbaka k�ldmediet till ytterdelen, och�lossa r�ren mellan utedel och innedel. Vad det inneb�r �r att du, n�r du f�r tillbaks maskinen m�ste kona om r�ren och vakuumsuga maskinen igen, n�t som blir r�tt kostsamt om du inte kan g�ra det sj�lv.
Det b�sta �r f�rst�s om du kan k�pa tj�nsten att f� din maskin installerad av ett ackrediterat f�retag, det brukar dock vara sv�rt att hitta f�retag som tar p� sig den typen av uppdrag, om du lyckas hitta ett, t�nk p� att de i de allra flesta fallen (alltid?) bara l�mnar garanti p� installationen, inte p� maskinen - skulle v�rmepumpen g� s�nder och du vill ha den reparerad p� garantin s� m�ste den �nd� skickas, om du inte k�per en "vanlig" reparation av ett lokalt f�retag. Det finns massor av exempel p� lyckade "sj�lvutf�rda" installationer, s� visst kan det fungera bra, som jag ser det skall man dock "ha r�d" att misslyckas innan man ger sig p� den typen av aff�rer.

I �vrigt skall man t�nka p� att kolla garantierna, kolla v�rmepumpens beteckning noga, s� att du inte k�per en v�rmepump som inte �r i niv� med de b�sta, det finns INGEN anledning att k�pa en billig v�rmepump som ger en l�gre besparing �n en n�got dyrare.

��

Mer information:

V�rmepumpsforum

Energir�dgivningen

SVEP

Tester

Sat, 11 Dec 2010 15:59:53 GMT

T�nkte samla lite l�nkar till olika tester p� v�rmepumpar.

Energimyndighetens Bergv�rmetest

Energimyndigheten - Luft/luft-v�rmepumpar

Energimyndigheten - Luft/Vattenv�rmepumpar

Finsk test av Luftv�rmepumpar

Det var vad jag hittade just nu, maila mig g�rna fler l�nkar til tester p� v�rmepumpar av alla typer.

Mail: rickard@varmepumpsforum.com

Hej! Har ett nybyggt hus med Nibe 360P. (Har inte flyttat in �n) Jag beh�ver veta hur v�rmepumpuen fungerar. Min installat�r och jag kommunicerar inte s�rskilt bra. (Jag litar inte riktigt p� personer som ondg�r sig �ver kr�ngliga menyer, l�ser innantill i hur man st�ller in maskinen och kliar sig i huvudet.) Fr�ga ett: Kompressorn drar 650W. Kommer den att g� hela tiden eller startar den och stannar som den vill? Finns det en termostat funktion f�r vilka intervall som kompressorn startar stannar f�r varmvattnets uppv�rmning. T�nker p� hur jag skall ber�kna kostnaden f�r uppv�rmning av varmvattnet. Tv�: Det �r ett riktigt st�rande fl�ktljud med tillh�rande vibrationer i pl�ten. Hur f�r jag bort det p� b�sta s�tt? Jag ser att jag kan manuellt s�nka fl�kthastigheten i ett par timmar med ett n�got b�ttre ljudklimat. Dock inte acceptabelt. Tre: M�ste jag ta ut en annan firma (proffs p� ventilationssystem) f�r att f� r�tt fl�ktvarvtal inst�llt p� pumpen. (t�nker p� f�reg�ende fr�ga) Installat�ren fr�gade bara om ungef�rlig boarea och valde ett generellt v�rde p� "plinten" d�r han trodde att normal ventilationskapacitet uppylldes. Borde inte det vara s� att l�gsta m�jliga fl�kthastighet v�ljs med alla fr�nluftsdon �ppna? fyra: �r det "samma" vatten som anv�nds till golvv�rmen som till tappvarmvattnet? Mycket fr�gor blev det. tack p� f�rhand.

Sun, 15 Aug 2010 16:16:27 GMT

Denna typ av fr�gor passar b�st i v�rmepumpsforums avdelning f�r fr�nluftsv�rmepumpar.

Min tanke med FAQ:n �r att svara p� generella och "stora" fr�gor om v�rmepumpar och tillh�rande omr�den.

http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?board=37.0

Provtryckning och vakuumsugning av luft/luft-v�rmepumpar, hur och varf�r?

Sun, 15 Aug 2010 16:16:14 GMT

Varf�r provtrycker man?

Tryckprovningen sker f�r att man ska se att k�ldmediets alla delar mekaniskt h�ller f�r det normala drifttrycket som finns i anl�ggningen. �r inte helt insatt i dagens regler, men jag tror att man ska provtrycka till ca 1,4 g�nger avs�kringstrycket i anl�ggningen. Detta g�rs normalt med kv�vgas fr�n tuber som h�lller 200 bar av praktiska sk�l. Kv�vgasen �r torr samt man kan anv�nda kv�vgastuber ist�llet f�r att sl�pa p� kompressorer och torkutrustning f�r luft.

Eftersom jag inte �r aktiv l�ngre inom kylbranchen s� vet jag inte om det finns ett undantag f�r sm� anl�ggningar n�r det g�ller provtryckningen men det skulle f�rv�na mig om ett undantag fanns i regelverket.

Normal arbetsg�ng vid installation �r:

Montage
Provtryckning till erfoderligt tryck
L�cks�kning
Vakuumsugning till erfoderligt tryck
Vakuumtest under l�mplig tid med absolutvakuumeter
Fyllning av k�ldmedium
Uppstart av anl�ggningen
Driftoptimering

Absolutvakuumeter �r den enda garantin som man i praktiken kan ha att ett system �r torrt. Dessutom �r det s� att i praktiken s� ser man direkt p� vakummetern om man har en liten l�cka, det kr�vs v�ldigt lite l�ckage f�r att trycket ska stiga det minsta. Fr�n helt "tomt" vid vakuum s� kr�vs det inte mycket f�r att trycket ska stiga.

Ibland f�respr�kas�kv�vgasfyllning och annat kr�ngel, varf�r? Jag tror att det beror p� att de g�nger kylmont�rerna r�kat ut f�r vatten i anl�ggningarna har de haft stora problem att komma ned i vakuum. Detta i sin tur beror nog p� att de inte riktigt vet hur en vakuumpump fungerar. Problemet man f�r n�r vattnet kokar av i� anl�ggningen �r att n�r vatten�ngan n�r vakuumpumpen s� sp�ds oljan i vakuumpumpen ut, och vakuumpumpen slutar att suga och man kommer inte ned i tryck.

Men vad �r det som verkligen h�nder i vakuumpumpen, varf�r slutar den att suga? Om drifttemperaturen p� vakuumpumpen �r 70 grader och man suger in vatten�nga vid l�gt tryck och h�jer trycket p� �ngan s� kommer vattnet att kondensera, Eftersom vakuumpumpen h�ller 70 grader s� kommer vattnet att kondensera vid 0,31 bar absolut allts� vid 0,7 bars undertryck j�mf�rt med atmosf�rstryck. Allts� kan inte vakuumpumpen bl�sa ut vatten�nga till fria luften som h�ller atmosf�rstryck. Vattnet blir kvar i pumpkammaren, n�r kammaren �ppnas mot sugsidan s� f�r�ngas vattnet igen och med andra ord s� suger inte pumpen in n�t nytt vatten och vakuumpumpen st�r och snurrar utan att utf�ra n�got vettigt arbete.

Hur kan man komma �t detta problem? De flesta vakuumpumpar har en ballastventil, Den fungerar p� s� s�tt att f�rst s� suger vakuumpumpen in allt den kan fr�n sugsidan, n�r sugporten st�ngs �ppnas en ny port och man fyller kompressionsrummet med luft fr�n omgivningen. Denna luft kommer sedan att h�ja trycket i kompressionkammaren s� att vakuumpumpen kan bl�sa ut gasen och vatten�ngan till omgivningen. Allts� ska man komprimera vatten�nga i en vakuumpump till atmosv�rstryck s� m�ste arbetstemperaturen p� pumpen antingen h�llas �ver 100�C eller s� m�ste man tillf�ra en ballastgas i komprimeringen som hj�lper till att h�ja trycket. Jag �r ganska s�ker p� att de flesta kylmont�rer inte vet vad ballastventilen egentligen har f�r funktion. De flesta k�r med den st�ngd. Har man sedan vatten i anl�ggningen f�r man problem. Man har kommit p� att om man fyller kv�vgas i anl�ggningen mellan vakumsugningarna g�r det l�ttare. Vad kv�vgasen i verkligheten g�r �r att fungera som ballast i vakuumpumpen och underl�ttar p� s� s�tt vakuumsugningen. Men det hade ju varit l�ttare att �ppna ballastventilen, d� hade man ju sluppit att sl�pa kv�vgastuber...

PerJ

L�nar det sig verkligen?

Sun, 15 Aug 2010 16:16:00 GMT

Den st�ndiga fr�gan!

L�nar det sig verkligen att investera i v�rmepump? Den fr�gan st�ller sig de flesta (som inte redan investerat). H�r kommer jag att redovisa n�gra av de tankar jag har i denna fr�ga.

Luft/luft-v�rmepump.

Mycket popul�rt investeringsalternativ f�r de som idag har direktverkande el. Kort payoff-tid, normalt 2-4 �r.

L�s mer om luftv�rmepumpen h�r.

Luft/vatten-v�rmepump

Ett bra alternativ f�r de som bor i s�dra sverige, sparar inte riktigt lika mycket som en mark eller bergv�rmepump, men har den stora f�rdelen att de v�rmer b�de huset och tappvarmvattnet. En brist som de flesta luft/vatten-v�rmepumparna har �r att de stoppar helt vid temperaturer under -10 till -15�C. Nu har det dock b�rjat komma nya typer av luft/vatten-v�rmepumpar som arbetar med R410A som k�ldmedium, dessa v�rmepumpar fungerar i de flesta fallen oavsett utetemperatur, de ger ingen vidare bra verkningsgrad vid riktigt kallt v�der, men de �r �nd� effektivare �n direktverkande el...

Investeringskostnaden f�r en komplett luft/vatten-v�rmepumpsinstallation ligger p� ca 75-100 000 kr, det finns naturligtvis extremer �t b�da h�ll, men generellt, f�r en v�l fungerande anl�ggning ligger priset i det omr�det. F�rdelarna med luft/vatten-v�rmepump �r:

Lindrig installation, ingen gr�vning, ingen borrning och kr�ver inte stort utrymme.
Ger v�rme b�de f�r huset och tappvarmvattnet
Med en anpassad elpanna s� fungerar tillskottet p� ett bra s�tt, st�rningsfri funktion
H�jer v�rdet p� fastigheten, inte lika mycket som en mark eller bergv�rmepump g�r, men �nd�.

Nackdelarna:

Relativt l�g verkningsgrad vid minusgrader ute
Vissa typer av luft/vatten-v�rmepumpar riskerar att frysa s�nder vid l�ngre str�mavbrott om de inte dr�neras.
Livsl�ngden, min synpunkt, �r kortare �n f�r en mark eller bergv�rmepump, men f�rmodligen i paritet med den f�r luft/luft-v�rmepumparna.
Kan bullra en del, utomhus, det g�ller att t�nka till lite vid placeringen av utedelen - kanske ta ett samtal med grannarna innan man best�mmer platsen...
En del anser att utedelen �r ful.
R�tt dyrt, kan i vissa fall ge en r�tt l�ng payoff-tid.

Jag har gjort en Kalkyl med Nibes program f�r ber�kning av kostnader, besparingar och �terbetalningstid, och s� h�r ser det ut f�r en villa i Sundsvallsomr�det med 22500 kWh/�r i f�rbrukning f�r v�rme och tappvarmvatten, hush�llsel ej medr�knad.

Markv�rmepump (jordv�rme)

I mina �gen det b�sta alternativet om man har plats nog att gr�va ned den m�ngd kollektor (slang) som beh�vs, normalt ca 20-30 000 kr billigare �n bergv�rme och om man har de r�tta polarna kanske �nnu billigare (L�s: k�nner n�n med gr�vmaskin, de brukar gr�va mer eller mindre f�r n�jets skull...)

F�rdelarna:

H�g besparing
H�g verkningsgrad
Bra energit�ckningsgrad
L�ng livsl�ngd
Inget eller lite st�rande buller
H�jer husets v�rde markant
Frikyla �r m�jlig
En stor del av investeringskostnaden best�r i extremt l�nglivad anl�ggningsdel, kollektorn, den antas ha en livsl�ngd p� 50 - 100 �r och kan , om man vill, d�rf�r mer eller mindre undantas fr�n den kostnad som ligger till grund f�r "payoff-tidsber�kningar".

Nackdelarna:

Stor p�verkan p� tomten vid f�rl�ggning av kollektorn
H�g investeringskostnad
Relativt l�ng payoff-tid (beroende p� hur man r�knar)
S�mre kapacitet p� eventuell frikyla j�mf�r med bergv�rmealternativet.

Markv�rme har av n�gon outgrundlig anledning hamnat lite i skymundan, de flesta stirrar�sig blinda p� bergv�rme trots att markv�rme n�stan alltid blir billigare, v�rmefunktionen �r normalt lika bra, men frikyla fungerar lite s�mre �n med bergv�rmepump p.g.a. den h�gre temp som ytjorden h�ller, speciellt i slutet av sommaren. I mitt tycke �r jordv�rme det alternativ som skall v�ljas om man har plats f�r kollektorn.

En jordv�rmepump kostar i intervallet 35-65 000 kr till en normal villa, lite beroende p� tillverkare och huruvida den inneh�ller varmvattenberedare eller ej, den totala investeringskostnaden f�r jordv�rme ligger p� ca 80- 110 000 kr, d� med installation, kollektor, k�db�rarv�tska och installation inr�knat i priset. Det g�r att k�pa billigare, men kan �ven kosta mer i "�verhettade" omr�den.
Om man installerar p� egen hand kan man komma undan s� billigt som ca 70 000 kr med allt inr�knat.

Bergv�rme

Bergv�rme har tagit sverige med storm, 10 000-tals anl�ggningar har installerats de senaste �ren, men den stora efterfr�gan har p� senare tid, speciellt i storst�derna pressat upp kostnaderna till niv�er som g�r det "sv�rt" att r�kna hem den inom en rimlig tid. Det finns dock flera f�rdelar med bergv�rme som man inte ser utan att ordentligt begrunda hela bilden av investeringen.

F�rdelarna:

H�g besparing
H�g verkningsgrad
Bra energit�ckningsgrad
L�ng livsl�ngd
Inget eller lite st�rande buller
H�jer husets v�rde markant
Frikyla �r m�jlig och fungerar bra st�rre delen av sommaren, b�ttre ju l�ngre norrut du bor, detta tack vara bergets l�gre "grundtemperatur".
En stor del av investeringskostnaden best�r i extremt l�nglivad anl�ggningsdel, borrh�l/kollektor, de antas ha en livsl�ngd p� 50 - 100 �r och kan , om man vill, d�rf�r mer eller mindre undantas fr�n den kostnad som ligger till grund f�r "payoff-tidsber�kningar.
Liten p�verkan p� tomten

Nackdelarna:

H�g investeringskostnad
L�ng payoff-tid (beroende p� hur man r�knar)

Bergv�rme �r ett "s�kert" kort, stor besparing, liten p�verkan p� tomten, ger dig dessutom friheten att nyttja din mark till annat �n en jordv�rmekollektor. Jag tror att bergv�rme �r ett bra alternativ f�r m�nga, fr�mst f�r de som bor utanf�r storst�derna d�r det nu b�rjar bli hutl�st dyrt med bergv�rme.

Det stora problemet med bergv�rme �r de payoff-kalkyler som g�rs... I dessa r�knas kostnaden f�r borrh�l och kollektor alltid in, detta trots att livsl�ngden p� dessa tv� delar av anl�ggningen har en v�ldigt l�ng livsl�ngd. Husets v�rde stiger mycket kraftigt med en bergv�rmepump installerad, min bed�mning �r att halva investeringskostnaden kan r�knas hem i ett h�gre v�rde p� huset, r�knar man dessutom med 50-100 �rs livsl�ngd p� borrh�l/kollektor s� kan man nog se bergv�rme som det allra b�sta alternativet n�r det g�ller milj�v�nlig och "billig" uppv�rmning.

En bergv�rmepump kostar i intervallet 35-65 000 kr till en normal villa, lite beroende p� tillverkare och huruvida den inneh�ller varmvattenberedare eller ej, den totala investeringskostnaden f�r bergv�rme ligger p� ca 100-150 000 kr f�r en normalvilla.
Om man sj�lv installerar sj�lva v�rmepumpen och upphandlar borrningen p� egen hand kan man komma undan billigare, dock utan den trygghet som totalentreprenaden inneb�r.

Sammanfattning

Som jag ser det s� kan alla typer av v�rmepumpar vara ett bra alternativ, allt beror p� hur mycket man kan/vill investera, vilken typ av uppv�rmningssystem man har sedan tidigare och hur man r�knar payoff-tiden p� de olika delarna av systemet. Konvertering av hus med direktverkande el kan vara intressant, men fr�mst f�r de som g�r allt, eller det mesta, i egen regi. �ven konvertering h�jer husets marknadsv�rde markant och kan, beroende p� hur man r�knar, vara en god aff�r.

Intressant at se �r att payoff-tiden som regel blir kortare ju mindre investering man g�r, l�t dock detta inte lura er, kolla �ven p� de besparingar man g�r p� l�ng sikt, tag dessutom i beaktande att husets v�rde stiger mer ju mer optimalt uppv�rmninsgsystem du satsar p�. Skulle man dessutom sl� ut kostnaderna f�r kollektorn p� 50-100 �r s� skulle payoff-tiden bli riktigt bra p� mark eller bergv�meexemplet.

F�r att f� b�sta m�jliga offert, oavsett vilken v�rmepump ni v�ljer och var i landet ni bor, prova g�rna v�rmepumpsforums egna gratis och oberoende offerttj�nst www.energioffert.se