V�rmepumpsForums FAQ - De fem senast besvarade fr�gorna:

L�nar det sig verkligen?

Sat, 22 Dec 2007 16:52:34 GMT

Den st�ndiga fr�gan!

L�nar det sig verkligen att investera i v�rmepump? Den fr�gan st�ller sig de flesta (som inte redan investerat). H�r kommer jag att redovisa n�gra av de tankar jag har i denna fr�ga.

Luft/luft-v�rmepump.

Mycket popul�rt investeringsalternativ f�r de som idag har direktverkande el. Kort payoff-tid, normalt 2-4 �r.

L�s mer om luftv�rmepumpen h�r.

Luft/vatten-v�rmepump

Ett bra alternativ f�r de som bor i s�dra sverige, sparar inte riktigt lika mycket som en mark eller bergv�rmepump, men har den stora f�rdelen att de v�rmer b�de huset och tappvarmvattnet. En brist som de flesta luft/vatten-v�rmepumparna har �r att de stoppar helt vid temperaturer under -10 till -15�C. Nu har det dock b�rjat komma nya typer av luft/vatten-v�rmepumpar som arbetar med R410A som k�ldmedium, dessa v�rmepumpar fungerar i de flesta fallen oavsett utetemperatur, de ger ingen vidare bra verkningsgrad vid riktigt kallt v�der, men de �r �nd� effektivare �n direktverkande el...

Investeringskostnaden f�r en komplett luft/vatten-v�rmepumpsinstallation ligger p� ca 75-100 000 kr, det finns naturligtvis extremer �t b�da h�ll, men generellt, f�r en v�l fungerande anl�ggning ligger priset i det omr�det. F�rdelarna med luft/vatten-v�rmepump �r:

Lindrig installation, ingen gr�vning, ingen borrning och kr�ver inte stort utrymme.
Ger v�rme b�de f�r huset och tappvarmvattnet
Med en anpassad elpanna s� fungerar tillskottet p� ett bra s�tt, st�rningsfri funktion
H�jer v�rdet p� fastigheten, inte lika mycket som en mark eller bergv�rmepump g�r, men �nd�.

Nackdelarna:

Relativt l�g verkningsgrad vid minusgrader ute
Vissa typer av luft/vatten-v�rmepumpar riskerar att frysa s�nder vid l�ngre str�mavbrott om de inte dr�neras.
Livsl�ngden, min synpunkt, �r kortare �n f�r en mark eller bergv�rmepump, men f�rmodligen i paritet med den f�r luft/luft-v�rmepumparna.
Kan bullra en del, utomhus, det g�ller att t�nka till lite vid placeringen av utedelen - kanske ta ett samtal med grannarna innan man best�mmer platsen...
En del anser att utedelen �r ful.
R�tt dyrt, kan i vissa fall ge en r�tt l�ng payoff-tid.

Jag har gjort en Kalkyl med Nibes program f�r ber�kning av kostnader, besparingar och �terbetalningstid, och s� h�r ser det ut f�r en villa i Sundsvallsomr�det med 22500 kWh/�r i f�rbrukning f�r v�rme och tappvarmvatten, hush�llsel ej medr�knad.

Markv�rmepump (jordv�rme)

I mina �gen det b�sta alternativet om man har plats nog att gr�va ned den m�ngd kollektor (slang) som beh�vs, normalt ca 20-30 000 kr billigare �n bergv�rme och om man har de r�tta polarna kanske �nnu billigare (L�s: k�nner n�n med gr�vmaskin, de brukar gr�va mer eller mindre f�r n�jets skull...)

F�rdelarna:

H�g besparing
H�g verkningsgrad
Bra energit�ckningsgrad
L�ng livsl�ngd
Inget eller lite st�rande buller
H�jer husets v�rde markant
Frikyla �r m�jlig
En stor del av investeringskostnaden best�r i extremt l�nglivad anl�ggningsdel, kollektorn, den antas ha en livsl�ngd p� 50 - 100 �r och kan , om man vill, d�rf�r mer eller mindre undantas fr�n den kostnad som ligger till grund f�r "payoff-tidsber�kningar".

Nackdelarna:

Stor p�verkan p� tomten vid f�rl�ggning av kollektorn
H�g investeringskostnad
Relativt l�ng payoff-tid (beroende p� hur man r�knar)
S�mre kapacitet p� eventuell frikyla j�mf�r med bergv�rmealternativet.

Markv�rme har av n�gon outgrundlig anledning hamnat lite i skymundan, de flesta stirrar�sig blinda p� bergv�rme trots att markv�rme n�stan alltid blir billigare, v�rmefunktionen �r normalt lika bra, men frikyla fungerar lite s�mre �n med bergv�rmepump p.g.a. den h�gre temp som ytjorden h�ller, speciellt i slutet av sommaren. I mitt tycke �r jordv�rme det alternativ som skall v�ljas om man har plats f�r kollektorn.

En jordv�rmepump kostar i intervallet 35-65 000 kr till en normal villa, lite beroende p� tillverkare och huruvida den inneh�ller varmvattenberedare eller ej, den totala investeringskostnaden f�r jordv�rme ligger p� ca 80- 110 000 kr, d� med installation, kollektor, k�db�rarv�tska och installation inr�knat i priset. Det g�r att k�pa billigare, men kan �ven kosta mer i "�verhettade" omr�den.
Om man installerar p� egen hand kan man komma undan s� billigt som ca 70 000 kr med allt inr�knat.

Bergv�rme

Bergv�rme har tagit sverige med storm, 10 000-tals anl�ggningar har installerats de senaste �ren, men den stora efterfr�gan har p� senare tid, speciellt i storst�derna pressat upp kostnaderna till niv�er som g�r det "sv�rt" att r�kna hem den inom en rimlig tid. Det finns dock flera f�rdelar med bergv�rme som man inte ser utan att ordentligt begrunda hela bilden av investeringen.

F�rdelarna:

H�g besparing
H�g verkningsgrad
Bra energit�ckningsgrad
L�ng livsl�ngd
Inget eller lite st�rande buller
H�jer husets v�rde markant
Frikyla �r m�jlig och fungerar bra st�rre delen av sommaren, b�ttre ju l�ngre norrut du bor, detta tack vara bergets l�gre "grundtemperatur".
En stor del av investeringskostnaden best�r i extremt l�nglivad anl�ggningsdel, borrh�l/kollektor, de antas ha en livsl�ngd p� 50 - 100 �r och kan , om man vill, d�rf�r mer eller mindre undantas fr�n den kostnad som ligger till grund f�r "payoff-tidsber�kningar.
Liten p�verkan p� tomten

Nackdelarna:

H�g investeringskostnad
L�ng payoff-tid (beroende p� hur man r�knar)

Bergv�rme �r ett "s�kert" kort, stor besparing, liten p�verkan p� tomten, ger dig dessutom friheten att nyttja din mark till annat �n en jordv�rmekollektor. Jag tror att bergv�rme �r ett bra alternativ f�r m�nga, fr�mst f�r de som bor utanf�r storst�derna d�r det nu b�rjar bli hutl�st dyrt med bergv�rme.

Det stora problemet med bergv�rme �r de payoff-kalkyler som g�rs... I dessa r�knas kostnaden f�r borrh�l och kollektor alltid in, detta trots att livsl�ngden p� dessa tv� delar av anl�ggningen har en v�ldigt l�ng livsl�ngd. Husets v�rde stiger mycket kraftigt med en bergv�rmepump installerad, min bed�mning �r att halva investeringskostnaden kan r�knas hem i ett h�gre v�rde p� huset, r�knar man dessutom med 50-100 �rs livsl�ngd p� borrh�l/kollektor s� kan man nog se bergv�rme som det allra b�sta alternativet n�r det g�ller milj�v�nlig och "billig" uppv�rmning.

En bergv�rmepump kostar i intervallet 35-65 000 kr till en normal villa, lite beroende p� tillverkare och huruvida den inneh�ller varmvattenberedare eller ej, den totala investeringskostnaden f�r bergv�rme ligger p� ca 100-150 000 kr f�r en normalvilla.
Om man sj�lv installerar sj�lva v�rmepumpen och upphandlar borrningen p� egen hand kan man komma undan billigare, dock utan den trygghet som totalentreprenaden inneb�r.

Sammanfattning

Som jag ser det s� kan alla typer av v�rmepumpar vara ett bra alternativ, allt beror p� hur mycket man kan/vill investera, vilken typ av uppv�rmningssystem man har sedan tidigare och hur man r�knar payoff-tiden p� de olika delarna av systemet. Konvertering av hus med direktverkande el kan vara intressant, men fr�mst f�r de som g�r allt, eller det mesta, i egen regi. �ven konvertering h�jer husets marknadsv�rde markant och kan, beroende p� hur man r�knar, vara en god aff�r.

Intressant at se �r att payoff-tiden som regel blir kortare ju mindre investering man g�r, l�t dock detta inte lura er, kolla �ven p� de besparingar man g�r p� l�ng sikt, tag dessutom i beaktande att husets v�rde stiger mer ju mer optimalt uppv�rmninsgsystem du satsar p�. Skulle man dessutom sl� ut kostnaderna f�r kollektorn p� 50-100 �r s� skulle payoff-tiden bli riktigt bra p� mark eller bergv�meexemplet.

F�r att f� b�sta m�jliga offert, oavsett vilken v�rmepump ni v�ljer och var i landet ni bor, prova g�rna v�rmepumpsforums egna gratis och oberoende offerttj�nst www.energioffert.se

Tester

Fri, 28 Sep 2007 15:40:43 GMT

T�nkte samla lite l�nkar till olika tester p� v�rmepumpar.

R�d och R�n - luft/luft-v�rmepumpar

Promotelec - Luft/luft-v�rmepumpar

R�d och R�n - Mark/berg-v�rmepumpar

Energimyndigheten/SP, bra tester!

Det var vad jag hittade just nu, maila mig g�rna fler l�nkar til tester p� v�rmepumpar av alla typer.

Mail: rickard@varmepumpsforum.com

Dimensionering av stammar vid konvertering till vattenburet system.

Sun, 29 Jul 2007 06:16:40 GMT

Dimensionering av stammar vid konvertering till vattenburet uppv�rmingssystem.

En fr�ga som alla st�ller sig inf�r en konvertering av sitt hus, fr�n direktverkande el till vattenburet �r hur man dimensionerar stammarna i huset, sj�lv anv�nde jag mig av PurmoMaster http://www.purmo.com/se/125.htm�, Purmos eget dimensioneringsprogram. Det g�r bra att anv�nda b�de till Purmos radiatorer och till "alla" andra med, de skillnader i uteffekt som de olika tillverkarnas j�mf�rbara radiatorstorlekar ger �r f�rsumbar, oftast mindre �n 10%.

F�r den late...

F�r den som inte tycker att det �r m�dan v�rt att l�ra sig anv�nda ett dimensioneringsprogram finns det genv�gar eller praxis som man kan g� efter, f�ljande finns att finna i�"VVS inst. teknikbok 2006" g�llande �verf�rd effekt och r�rdim.:

H�gsta effekt 45/55 :

15mm 1,5 kW
18mm 2,7 kW
22mm 5,0 kW
28mm 9,0 kW
35mm 16 kW

St�rre effektuttag �n ovan beskrivet ger "f�r" h�ga difftryck, man riskerar d� brusande radiatorkoppel och d�lig/oj�mn v�rme i de olika rummen.
I ett enplanhus beh�ver man s�ledes minst 2 stammar med 22 mm diameter, de kan ge totalt 10 kW tillf�rd effekt utan att�det resulterar i n�gra fl�des/tryckfalls-problem. I ett tv�plans hus l�r det normalt kr�vas 4 stammar med 22 mm r�r. 15 mm r�r fr�n stammar till radiatorer �r det som normalt anv�nds.

F�r mer info, g� till v�rmepumpsforums avdelning f�r radiatorer/golvv�rme

Provtryckning och vakuumsugning av luft/luft-v�rmepumpar, hur och varf�r?

Sat, 06 Jan 2007 17:48:38 GMT

Varf�r provtrycker man?

Tryckprovningen sker f�r att man ska se att k�ldmediets alla delar mekaniskt h�ller f�r det normala drifttrycket som finns i anl�ggningen. �r inte helt insatt i dagens regler, men jag tror att man ska provtrycka till ca 1,4 g�nger avs�kringstrycket i anl�ggningen. Detta g�rs normalt med kv�vgas fr�n tuber som h�lller 200 bar av praktiska sk�l. Kv�vgasen �r torr samt man kan anv�nda kv�vgastuber ist�llet f�r att sl�pa p� kompressorer och torkutrustning f�r luft.

Eftersom jag inte �r aktiv l�ngre inom kylbranchen s� vet jag inte om det finns ett undantag f�r sm� anl�ggningar n�r det g�ller provtryckningen men det skulle f�rv�na mig om ett undantag fanns i regelverket.

Normal arbetsg�ng vid installation �r:

Montage
Provtryckning till erfoderligt tryck
L�cks�kning
Vakuumsugning till erfoderligt tryck
Vakuumtest under l�mplig tid med absolutvakuumeter
Fyllning av k�ldmedium
Uppstart av anl�ggningen
Driftoptimering

Absolutvakuumeter �r den enda garantin som man i praktiken kan ha att ett system �r torrt. Dessutom �r det s� att i praktiken s� ser man direkt p� vakummetern om man har en liten l�cka, det kr�vs v�ldigt lite l�ckage f�r att trycket ska stiga det minsta. Fr�n helt "tomt" vid vakuum s� kr�vs det inte mycket f�r att trycket ska stiga.

Ibland f�respr�kas�kv�vgasfyllning och annat kr�ngel, varf�r? Jag tror att det beror p� att de g�nger kylmont�rerna r�kat ut f�r vatten i anl�ggningarna har de haft stora problem att komma ned i vakuum. Detta i sin tur beror nog p� att de inte riktigt vet hur en vakuumpump fungerar. Problemet man f�r n�r vattnet kokar av i� anl�ggningen �r att n�r vatten�ngan n�r vakuumpumpen s� sp�ds oljan i vakuumpumpen ut, och vakuumpumpen slutar att suga och man kommer inte ned i tryck.

Men vad �r det som verkligen h�nder i vakuumpumpen, varf�r slutar den att suga? Om drifttemperaturen p� vakuumpumpen �r 70 grader och man suger in vatten�nga vid l�gt tryck och h�jer trycket p� �ngan s� kommer vattnet att kondensera, Eftersom vakuumpumpen h�ller 70 grader s� kommer vattnet att kondensera vid 0,31 bar absolut allts� vid 0,7 bars undertryck j�mf�rt med atmosf�rstryck. Allts� kan inte vakuumpumpen bl�sa ut vatten�nga till fria luften som h�ller atmosf�rstryck. Vattnet blir kvar i pumpkammaren, n�r kammaren �ppnas mot sugsidan s� f�r�ngas vattnet igen och med andra ord s� suger inte pumpen in n�t nytt vatten och vakuumpumpen st�r och snurrar utan att utf�ra n�got vettigt arbete.

Hur kan man komma �t detta problem? De flesta vakuumpumpar har en ballastventil, Den fungerar p� s� s�tt att f�rst s� suger vakuumpumpen in allt den kan fr�n sugsidan, n�r sugporten st�ngs �ppnas en ny port och man fyller kompressionsrummet med luft fr�n omgivningen. Denna luft kommer sedan att h�ja trycket i kompressionkammaren s� att vakuumpumpen kan bl�sa ut gasen och vatten�ngan till omgivningen. Allts� ska man komprimera vatten�nga i en vakuumpump till atmosv�rstryck s� m�ste arbetstemperaturen p� pumpen antingen h�llas �ver 100�C eller s� m�ste man tillf�ra en ballastgas i komprimeringen som hj�lper till att h�ja trycket. Jag �r ganska s�ker p� att de flesta kylmont�rer inte vet vad ballastventilen egentligen har f�r funktion. De flesta k�r med den st�ngd. Har man sedan vatten i anl�ggningen f�r man problem. Man har kommit p� att om man fyller kv�vgas i anl�ggningen mellan vakumsugningarna g�r det l�ttare. Vad kv�vgasen i verkligheten g�r �r att fungera som ballast i vakuumpumpen och underl�ttar p� s� s�tt vakuumsugningen. Men det hade ju varit l�ttare att �ppna ballastventilen, d� hade man ju sluppit att sl�pa kv�vgastuber...

PerJ

Hur fungerar CO2 (kolsyre) - v�rmepumpar, t.ex. Sanyo:s CO2 luft/vattenv�rmepump.

Sat, 06 Jan 2007 17:32:20 GMT

Denna artikel �r skriven av "PerJ", en av forumets medlemmar.

S� fungerar tekniken bakom CO2-v�rmepumpen.

Satt och l�ste igenom vad som skrivits om CO2 i v�rmepumpar. D� ins�g jag att jag inte kunde hur en sk. transkritisk kylprocess fungerade. Allts� n�r man p� h�gtryckssidan arbetar �ver den kritiska punkten som f�r CO2 ligger p� ca 31 grader.�
Jag har jobbat med kyla och v�rmepumpar och andra energisystem sedan jag slutade skolan, anl�ggningar fr�n 100 W till 30MW, de flesta k�ldmedier fr�n R11/R12 till R410a och ammoniak.

Det f�rsta man tydligen m�ste f�rst� �r att en transkritisk kylmaskin/VP inte har n�gon kondensor d�r k�ldmediet kondenserar, utan en gaskylare d�r man s�nker temperaturen p� gasen efter kompressorn innan man kommer till expansionsventilen. (I en "vanlig" VP s� �verg�r ju k�ldmediet fr�n gas till v�tskeform i kondensorn innan k�ldmediet expanderar ned i f�r�ngaren f�r att koka av p� nytt.) Allts� kan man inte prata om kondenseringstryck i en CO2 anll�ggning utan man pratar om gaskylartryck.

N�r man r�knar lite p� en CO2 cykel s� ser man att det optimala gaskylartrycket, allts� trycket efter kompressorna, inte ska vara s� l�gt som m�jligt. I en "vanlig" v�rmepumps s� efterstr�var man att h�lla kondenseringstemperaturen s� l�g som m�jligt f�r att minska kompressorarbetet samt att s�nka entalpin (energiinneh�llet) p� utg�ende v�tska fr�n kondensorn, detta f�r att f� s� bra v�rmefaktor som m�jligt.

I en CO2 cykel finns det ett optimalt gaskylartryck d�r man f�r b�sta v�rmefaktorn. Optimat best�ms av till vilken temperatur man kan kyla gasen och p� kompressorns kraftf�rbrukning. En h�jning av gaskylartrycket s�nker entalpin p� gasen ut ur gaskylaren vid konstant temperatur som h�jer kyleffekten, men samtidigt �kar kompressorarbetet vilket ger h�jd kraftf�rbrukning.

N�r man sedan s�tter sig och funderar vad detta inneb�r f�r en v�rmepumpsanl�ggning s� inser man efter en stund att mycket av de gamla sanningarna inte st�mmer, framf�rallt med "flytande kondensering" och l�gtemperatur v�rmesystem.

F�r att f� bra verkningsgrad p� en CO2 v�rmepump s� m�ste man kyla gasen i gaskylaren s� kallt som m�jligt, samtidigt som man inte har n�t st�rre problem att leverera en h�g framledningstemperatur. Allts� ska gaskylaren jobba med l�ga v�rmeb�rarfl�den, s� kallt som m�jligt in �r det viktigaste, utg�ende temperatur �r mer en dimensioneringsfr�ga av gaskylaren. Det �r ing�ende temperatur till CO2 VP som i stort best�mmer v�rmefaktorn inte framledningstemperaturen fr�n VP. Det som h�nder n�r man ytterligare s�nker gastemperaturen efter gaskylaren �r att avgiven effekt i gaskylaren �kar, kraftf�rbrukningen p� kompressorn �r konstant och kyleffekten �kar. Allts� stiger v�rmefaktorn ganska kraftigt, med 3-4% per grads �kad avkylning i gaskylaren. Har man en kompressor som ger konstant fl�de s� kommer avgiven v�rmeeffekt ocks� att stiga i motsvarande grad.

Kravet p� l�g ing�ende temperatur i CO2 VP inneb�r att man ska "k�ra" huset tv�rt om mot vad man normalt g�r med en traditionell v�rmepump. Man ska efterstr�va en l�g returtemperatur fr�n radiatorsystemet, allts� relativ h�g framledningstemperatur och l�ga fl�den, cirkulationspumpen p� l�gsta och g�rna radiatortermostater. Man b�r se till att element �r svala i botten s� man har rej�l avkylning p� alla element s� att inget element kortsluter och skickar varmt vatten tillbaka till VP. Har man ett radiator system som man idag kan k�ra med en framledningstemperatur av tex 55 grader och en retur temperatur av 48 grader kallaste dagen, s� tror jag att det med en CO2 v�rmepump �r b�ttre att k�ra med en tredjedels vattenfl�de, allts� med en framledningstempertur av 63 grader och d� f�r man en returtempertur fr�n radiatorerna p� 42 grader vid konstant v�rmeeffekt p� radiatorn. Eventuellt kan en fj�rdedelsfl�de vara �nnu b�ttre, det ger d� en framledningstemperatur av 68 grader med en returtemperatur av 39-40 grader. En bieffekt �r att "brusljudet" fr�n radiatorena f�rsvinner n�r fl�det minskar.

Kan man sedan s�nka returtemperaturen fr�n radiatorsystemet gemom att tex f�rv�rma inkommande kallvatten som ska bli varmvatten s� f�rb�ttras verkningsgraden ytterligare.

N�r det g�ller den "kalla sidan", l�gtrycksidan s� g�ller i stort samma regler som f�r konventionella v�rmepumpar.

Sammanfattningsvis s� g�ller inte samma tumregler f�r "vanliga" v�rmepumpar och transkritiska v�rmepumpar, typ CO2. Framf�rallt �r det ing�ende temperatur till CO2 VP som best�mmer effekt och verkningsgrad.
Sj�lv har jag inte tillr�ckligt med kunskap och praktisk erfarenhet att klart ha en �sikt om vilken teknik som �r b�st.

PerJ